Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
inånga, utan en. Ty lian säger: »älsfcen edra
ovänner och bedjen för dem som förfölja eder.» I fians
gestalt kan ingen människa ooh ingen nation
igenkänna och dyrka sig själv. - Han är ej gjord av
tycken och önskningar. Tvärtom, han dömer och
förödmjukar människan. Så obegripliga äro hans
vägar, att han låter sin sol gå upp över onda och
goda och låter regna över rättfärdiga och
orättfärdiga. Segerrapporterna äro intet säkert vittnesbörd
om hans gunst. Och lidande intet säkert intyg om
hans misshag. Ty han lät sin son, den av honom
mest älskade bland människorna, pinsamt dö på ett
kors. Och han låter det icke blott regna och skina
sol, utan även åska och dundra över goda såväl
som onda. Det är icke sagt, att den som under
kval och vånda äntligt utandas sin sista suck i
denna stund på ett a/v de många och mdlsvida
slagfälten i Europa, därför känner sig av Gmd
övergiven. Av kulturfolken .blir han mindre saknad än
det gamla Louvains kulturskatter. Ty han är ju
bara en människa. Sådana finns, det gott om.
Kanske känner han, där han ligger stupad, att han ändå
är mycket dyrbär i Guds ögon. Vi, som ej av
stickande smärta och brännande törst hindras att
tänka klart — vi, som i denna apokalyptiskt
förfärande tid för våra bröder i Europa, nog kanske
efter ett ögonblick av uppflammande allvar åter
ramlat ner i vardaglighetens kiv och lättsinne —
vi kunna härvidlag knappast undgå att tillfoga en
iakttagelse, som den stupade ej förmår fasthålla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
