Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
strakt och innehållsfattigt ’ liv utan ett liv av
levande fullhet.» Hur oumbärlig form abstraktionen
än är för sanningen och verkligheten, så får den
dock ej sättas i stället för det individuella och
personliga.
Skriften hyllas i högtidstalen som frälsningens
grund, men ävien isorn en kulturens oumbärliga
skaitt. 1835 hänvisade J. C. Askelöf till Friedrich
Julius Staihrs åsikter om kristendomen såsom
statslivets oöh rättslivets grundval. Till en annan
sida av kulturen hör den vision, som A. F.
Beckman 1861 återgav: Hur stympade skulle icke
västerländska litteraturens mästerverk te sig, om
bibeln toges bort. Om evanigelii betydelse för
civilisationen talade F. Grafström 1869. Föga anade
högtidstalarne, hur snart och obarmhärtigt tiden
skulle sålla bestående från förgängligt i deras
be-visföringar. Hur besynnerliga te sig ej numera —
bredvid tänkvärda sidor i samma tal —
apologe-tiska funderingar om växtliv före solen och om
människosläktets korta forntid. Ooh hur
övertygande biskop Flensburgs utredning året därpå
1866. Han anbefallde åt samtiden en annan väg
till att visserligen icke genom bevis sikapa tro,
vilket är omöjligt, men till att tilläventyrs
undanröja hinder och förbereda viljan, den väg, som
an-tydes i Herrens ord, att den, som vill göra hans
faders vilja, skall förnimma, om läran är alv Gud
eller-ej.
Den s. k. bibelkritikern, såväl som darwinismen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
