Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bönen - I. Fader vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
När Jesus går ut i skogen, är det icke för att
stilla fördjupa sig i metodiskt försjunkande eller
i grubbel över gudomsväsemdet. Han söker icke
Gud liksom Indiens skogseremiter bakom världen,
bakom allt som är konkret ooh levande. Utan han
känner Honom liksom ett barn ikänner sina
föräldrar. Ja, han vet, att ingen har varit så
förtrolig med Gud som han. Ingen känner Fadren utom
Sonen, ocih den, för vilken Sonen vill göra honom
känd. Att kalla Jesu Kristi himmelske Fader för
den Ene, Oändlige, som genomtränger allt, men som
samtidigt undandrager sig alla positiva
bestämningar, all uppfattning, det vore ju att misskänna
både evangeliet ooh hela bibelns Guds-kunskap. Är
Gud någonsin levande och nära, en påträngande,
en oundkomlig malct, så är det i evangeliet. Jesus
står i profeternas rad, icke i linje med försjunkande,
enhetsträngtande mystiker. Men märk nu den
dubbla olikheten mot profeterna. Vem av dem kan
tänka sig att kalla Gud för Abba? Vem av dem
umgicks förtroligt, ångestfullt eller ljuvligt med
en himmelsk Fader? Och nu det andsra, som
förmodligen är för många nytt och främmande, men
som vi. måste iakttaga för att lära känna Kristus,
och för att d vårt eget hjärta rätt kunna bedja vårt
Fader vår.
Profetismen ooh ännu mer dess efterträdare
apo-kalyptiken vimlar av syner av den Högste. Men
léta i evangeliet. Gå upp på förklaringsberget.
Fraimför allt, tänk efter. Märk hur orimligt, hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
