Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bönen - I. Fader vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
nästa, alla dem, som Gud sammanbundit oss med
och givit oss särskilda plikter mot, dem, sam Gud
för i vår väg och i någon mån anförtror åt vårt
ansvar. Ingen egoistisk isolering är möjlig för
den, som rätt beder Fader vår. »Här stå vi
tillsammans, dina klena barn. Hjälp mig att taga
vara på min broder.» Fader vår lösgör icke den
enskilde ur släktet, ur de stackars dödliges krets,
utan ställer honom fastare in i syskonskaran.
Jesus själv var kommen, icke för att tjänas, utan för
att tjäna. Han betygar att »den, som vill vara störst
ibland eder, han skall vara allas tjänare».
Detta saimfällda ansvar är något som varje
seende av ålder har sett och känt i tilltalet Fader
vår. Men man glömmer lätt, att »vår» också är
ett stolt ord, som sammanfattar oss med Trons och
Tankens och Kärlekens hjältar. Våga vi åberopa
gemensamhet? Få vi åkalla samme Fader, som
lärjungarna i alla tider och helgonen åkallat?
»Vad mänsklighetens härlige ha sökt
sitt hela sköna, rika liv igenom,
val är det värt att sökas av oss alla.
O, det är skönt att sluta sig till dem,
om också som den ringaste, den siste.»
När Lars Landgren blivit biskop i Härnösand
och Delsboborna förgäves sökt hålla honom kvar,
bådo de honom att åtminstone välja sig en
gravplats på Delsbo kyrkogård. Den kärve åldringén
fann denna begäran skäligen meningslös och av-
2 — När stunderna växla och skrida. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
