Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bönen - III. Bönens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Även bönen, gudsumgängets och
människohjärtats innerligaste uttryck, har sin historia.
Redan i den primitiva religionen äger bönen stort
utrymme och giver anledning till flera för bönens
väsen och utveckling grundläggande problem, av
vilka intet är mer svårlöst än förhållandet mellan
bön och besvärjelse. Huru arm och besynnerlig
den primitiva kulten och fromheten än månde te
sig, urskiljes dock inom densamma snart sagt över
allt bön i två olika förmer. I stammens fasta,
föreskrivna heliga riter ingå ordramsor på vers och
prosa, om vilka det ej sällan är svårt att avgöra,
huruvida de skola kallas religiösa formler och
sånger eller trollformler och besvärjelser. Men
därjämte spelar bönen, utanför dessa rituella bruk,
en viktig roll i den primitiva människans liv — vi
äga intet bättre namn på dessa våra medmänniskor,
för oss bliva de lätt lika varandra och gå i ett, men
en närgångnare blick iakttager viktiga skillnader."
Oberoende av stammens riter åkallar den primitive
i ångest och fara de väsen,1 som jag kallat
Fram-bringare. Slik anropan ingår icke i det föreskrivna,
som måste utföras, för att man skall hålla sig väl
med andarna, utan vi hava här att göra med en fri
hjärteutgjutelse. Utan tvekan konstatera vi hos
den ena primitiva stammen efter den andra, i
samma mån som vår kännedom ökas, att denna
fria åkallan går ilika långt tillbaka som den magiska
1 Se Gudstrons uppkomst sid. 189 ff. översikt av
religionshistorien 3 uppl. sid. 22, .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
