Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bönen - III. Bönens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
formeln. Jag är livligt övertygad om, att slika
ord, som tränga sig fram ur hjärtat ovillkorligen i
nödens stund, och icke den rituella religionen eller
den magiska formeln giver oss rätta
utgångspunkten för att förstå bönens historia. Samma
åtskillnad skola vi, ehuru i oigenkännliga former,
återfinna högst uppe i bönelivets fulländning.
Fortsätta vi den rituella böneformeln, så ledas vi
närmast över till prästerliga hymner för
gudsdyrkan eller besvärjelse. Kulthymnen får en efterklang
i litterära produkter, ej tillkomna för
tempeltjänsten, men stundom — detta även i bibelns
Psal-tare — svåra eller omöjliga att i varje fall skilja
från offersånger och andra gudstjänstliga hymner.
Förståndets utveckling och högre etiska krav få
svårt att förlika sig med kultens böner och formler.
I det gamla Hellas kunna vi följa kultens och den
personliga fromhetens böneliv ända fram till
filosofiens kritik. Tänkandet renade bönen, men gjorde
den samtidigt kraftlös.
Men bönens kraft minskas icke, utan ökas hos
de religiösa heroerna, vilkas böneumgänge intager
hedersplatsen i bönens historia.
Här skönja vi nu två huvudtyper, i sin mån
besläktade med den olikhet, som jag antytt inom den
primitiva fromheten. Dessa huvudtyper utgöra
den högre religionens båda grundformer över
huvud hos vårt släkte.
i. Hos den ena är religionen i allmänhet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
