Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bönen - III. Bönens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Rudolf Ottos bok, huru torr och rationalistisk
teologien har kunnat vara och på sina ställen ännu
är. Det är för väl, att den icke nu, åtminstone icke
i detta arbete, slår över i en löslig romantik.
Rudolf Otto rör sig på erfarenhetens och kunskapens
fasta mark.
Han har för övrigt haft gagn av sin förtrogenhet
med Indiens fornspråk och religiösa litteratur. Hans
orientation är icke blott till namnet utan också till
gagnet religionshistorisk, ehuru han söker
väsendet, icke utvecklingen.
Den religionshistoriska synkretsen är ännu mer
utsträckt och klarlagd i Friedrich Heilers stora
verk om bönen, som, så vitt jag kan se, jämte Ottos
arbete, betecknar begynnelsen till en ny period i den
tyska religionsforskningen, icke endast genom att
blicken vidgas till religionens hela omfång, utan
framför allt genom koncentration på vad som
utgör det väsentliga. Detta väsentliga lämnas, under
vida vandringar i religionens marker och under
iakttagelser av åtskillnader och stadier, aldrig ur
sikte.
Vari ligger bönens, tillbedjans och andaktens
väsen? Svar: Människan inflyttas i det Heligas
sfär, ty hon umgås med den Helige. För ett
psykologiskt studium, som går på djupet,
uppenbarar sig religionens hårda irrationalitet aldrig så
överväldigande som i bönen. En kompromiss
mellan bedjande fromhet och rationell
världsuppfattning är ett oting. Här ter sig en dubbel möjlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
