Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bönen - III. Bönens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
i Schleiermachers anda—vilkens Redan fiber die
Religion författaren i början av sin bana utgav i kritisk
och kommenterad upplaga — vill tränga in i själva
kärnan av fromhet och gudsoimgänge. Jag menar
Rudolf Ottos bok om det Heliga, Das Heilige, nu
föreliggande i sjunde upplagan, den första utkom
1917. Han uppställer icke stadier, undersöker icke
religionens utveckling, utan frågar efter det som
över allt, hos den primitive lika väl som hos
Luther, utgör själva religionen. Och han svarar:
Det är skräcken och andakten inför det Heliga,
som på samma gång skrämmer människosinnet och
drager det omotståndiligt till sig. Vi erinra oss
vad Luther på tal öm Fjärde budet säger om
reliker eller, såsom de förr kallades, helgedomar. De
utöva samtidigt en dubbel inverkan. Man är rädd
för dem, men man dragés ovillkorligen till dem.
För den som länge betecknat helighetsbegreppet
såsom själva kännemärket på religion och fromhet,
till skillnad från sådan gudsdyrkan och sådant
tal om religiösa ting som gömmer en profan
sinnesart och sålunda icke förtjänar namnet
religion, för den som således plägar beskriva
fromheten med, att den är from som aktar något för
heligt, måste det vara hugnesamt att se, hurusom
förnimmelsen av det Heligas väsen med makt
bryter sig igenom intellektualismen och grundlägger en
djupare, mer enhetlig insikt om religionens väsen.
Både i det söm utgör styrkan och det som utgör
de i ögonen fallande svagheterna, visar för övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
