Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nytt och gammalt - V. Ansvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
liga tvång måste uppbära en evangelii predikares
ämbete och hindra honom att släppa eller förringa
ansvaret
II
Då lär han i sin mån lika litet som Jeremia och
Paulus undslippa ansvarssorg. Tyngst drabbade den
Frälsaren: »Huru ofta har jag ej velat församla dina
bara!» I första brevet till korintierna märka vi, huru
pinad och sårad Paulus är i sina ömmaste känslor,
ännu mer i andra brevet till korintierna. Han gav
sig ut för församlingen utan sådan klok reservation,
som besparar sig mycken möda och missräkning,
mycken ringaktning och smärta. För alla hade han
blivit allt, han gjorde sig till allas tjänare, för att
vinna flera. Vad fick han för lön? Man satte »sig
till doms över honom. Icke blott sin egen osparda
möda gav han. Han visste med sig, att han hade,
vad de behövde, själva sanningen och frälsningen.
Och vad fick han se? Församlingen löpte efter
andra och ringaktade honom.
Slika bekymmer och missräkningar vänta envar,
som ställer sig under samma ansvar. Vi känna dessa
svårigheter. Vi få icke för deras skull avvältra
ansvaret. Men Gud vill heller icke, att vi skola träla
utan ansvarsglädje.
Ansvarsglädje är en härlig sak. Ordet har jag
knappast förr sett i vårt språk. Men är ordet nytt, så är
saken gammal. Det betecknar en sällsynt ooh sund
sedlig styrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
