Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nytt och gammalt - VI. Plikten att tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ljusmålning. Däri ligger ingen ansträngning.
Därför behöves varken mänsklig eller gudomlig hjälp.
En var kan stå ut med att låtsas det bästa och i
det längsta blunda för verkligheten. De flesta
människor leva i en skenvärld och känna kanske
trevnad däri. Tron tränger sig fram till
verkligheten och finner situationen allvarlig, ja hopplös i
sig själv. Då hjälper ingen mänsklig makt. Men
Guds makt uppenbaras i svagheten. Tron ger icke
tappt. Ty -den vet, att Gud är starkare än
djävulen.
Nu vänder jag mig till eder först och främst
såsom enskilda människor. Vi behöva alla tro för
att icke förgås, förgås kanske omärkligt och på ett
sätt, som värliden aldrig klandrar, men förgås
andligen. Jag vänder mig även till eder såsom
medlemmar av vårt svenska folk. Vad är det vi bäst
behöva? Svar: Vi behöva se verkligheten i
ansiktet och icke låta skenet bedraga oss. Men vi
behöva ännu mer en tro, som trots allt håller oss
uppe och besjälar vårt arbete. Detta är ingen
godtycklig sak. Jag föreskriver här icke för tron
dess form och dess innehåll. Det finns tro, som
omfattar många, många satser, men som, när det.
gäller, egentligen endast håller sig till mänskliga
uträkningar och tycker det vara det vådligaste av
alla lägen att vara uteslutande hänvisad till Guds
försyn. Det finns annan tro, som kanske har svårt
att »bekänna, men som sätter in hela sitt liv på
övertygelsen om, att endast sanningen är värd att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
