Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nytt och gammalt - VII. Jesus och den rike ynglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOI
fråga: »Varför frågar du mig om vad som är gott?»
Men tillägget. »En finnes, som är god», gör ju
saken lika svår. Hos Markus står ordet
obevekligt. Hälsosamt för en förment och välment
renlärighetsiver, som i strid mot evangelium, mot
dogmen och mot kyrkans bästa tänkande i alla
tider, uppfattar Kristi gudom på orätt vis och gör
honom till ett dött och konstigt föremål för dyrkan,
i stället för att låta den levande Frälsaren utföra
sitt verk på själarna.
För övrigt, Jesus talade icke dogmatik och
lärosatser, utan han talade för att bliva förstådd. Det
var någonting hos den unge utmärkte mannen, som
han icke kunde med. Ville Jesus lyfta hans ögon
ännu högre? Där han låg på knä inför Jesus,
riktades blicken uppåt, uppriktigt frågande, kanske
med oro i uttrycket. Ville Jesus göra både Gud
och idealet större och svårare för den snälle, unge
mannen? Ville han ingiva skräck, åtminstone
fruktan? God! Unge man, vet du vad du säger?
God! Vad är det att vara god? Så som Gud är
det, så som Gud vill det, därom drömmer du icke
ens. Ty att vara god, det är icke endast
korrekthet och ett snällt uppförande och undvikande av
allehanda synder och oarter. Det är en brand och
och en eld, ett farligt liv. O! Endast Gud är
god. Ville Jesus tvinga honom att böja sig i
bävan inför Guds ofattliga godhet? Ville Jesus taga
ut den unge mannen ur hans krets och
föreställningsvärld och följa honom till ensamheten med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
