Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nytt och gammalt - VII. Jesus och den rike ynglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Gud? Liksom hän själv mången gång måste, undan
-människorna, söka ensamheten med Gud. På
morgonen om han hade varit för trött på kvällen
för att tala med sin himmelske Fader. Eller på
kvällen, när det Mivit stilla och lugnt. Hav råd
till tystnad och ensamhet!
II
Det fortsatta samtalet gav Jesus rätt. Den rike
unge mannen uppfattade godheten väl negativt
öch lamt. Han är icke den ende, som kallat Jesus
god i den meningen — en prydlig godhet, som
Jesus river sönder och skakar av sig.
Om Mästaren heter det: »Oss lik i allt, dock
utan synd.» Men det är falskt att söka fatta
fullkomligheten såsom syndfrihet. Ser man Jesu
storhet däri, att han är fri från det felet, den synden,
som vidlåder oss, sä stannar man i någonting
negativt och får ingen känsla av vad godheten
egentligen är.
Jesus har också uppfattats såsom dygdemönster.
Rationalismen hade svårigheter med Kristi gudom;
så mycket mer betonade den hans etiska
fullkomlighet. Detta i överensstämmelse med den
förkättrade neologieris eget sedliga allvar, som hör till
dess evärdliga heder. Man gjorde Jesus till en
dygdespegel. Man radade upp hans goda
egenskaper. Thömander opponerade hos oss kraftigt
mot en sådan Jesusbild, Men vi känna igen den
ån i dä£.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
