Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från anno 1921 - XVII. Låt oss se Fadren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
turvetenskapliga, geografiska och historiska
skildringar ändå mest åstundat höra något om
Sanningen, om den andliga verkligheten. ,
Sanningskravet är kritiskt. Det nöjer sig icke med
gängse hörsagor eller fromt pladder. Det känner
behovet av att sovra. Det förnekar sådant, som
saknar sanningsvärde eller åtminstone synes vara
opålitligt. Det kan icke låta udda vara jämt.
Men sanningssökare och sanningsägare bedraga
sig, om de tro sig tjäna sanningen endast genom
negationer. Ytterst blir frågan om vad som är,
icke om vad som icke är. Tack! Det är bra att
vi få så många villfarelser undanröjda. Men vad
visar du oss i stället? Eller gapar endast
tomheten, där sanningskravet farit fram? En
tröstlös utsikt. Åstundan lyder: Visa oss Sanningen. Låt
oss se Fadren, så hava vi nog.
Nu är denna fråga ångestfull. Kan någon visa
oss Fadren? Kan någon över huvud göra oss vissa
om, att Fadren finnes, att således medelpunkten i
vår tillvaro utgöres av en god vilja?
Behärskas icke snarare tillvaron av grymma
makter eller av döda och okänsliga regler? »Är Gud
djävul», frågade Martin Luther en gång i
ensamhetens anfäktelse. Är icke i varje fall Mamon,
egen-nyttan i alla dess skepnader — retad eller lugn,
lömsk eller öppenhjärtig, smidig eller brutal —
mäktigare än den goda viljan? Mänskliga lidelser tyckas
förbinda sig med tillvarons oförnuft. Fader! Ack,
om vi blott kunde få se Honom, skymta Honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
