- Project Runeberg -  Nordisk tidsskrift for fængselsvæsen... / Årg. 22 (1899) /
257

(1878-1911)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vare sig separera dem eller genom bättre urval ordna
deras omgifning; i samma mån stiga ock utsigterna för de
öfrigas påverkande till det bättre, om än vanligen inträffar
att ledare-platserna hastigt nog intagas af nya viljor, hvilka
genom de äldres aflägsnande känna sig få luft. Men i hvad
fall som helst måste ju en personal af gemensamhetsfångar
känna sig ega en helt annan ställning inom fängelset om
den reduceras med, såsom här hos oss under senare åren
skett, ända till 75 #/0 af sin gamla styrka än om den
fortfarande behåller sitt höga nummertal. I detta fall vet den
sig vara en magt, med hvilken man måste räkna; i andra
fallet har den förlorat sin magt.

Hvad än man må hafva att säga om
ensamhetsfängel-sets förmåga att fylla sin uppgift — ett är dock visst:
uppfostringsanstalter i det onda äro de icke. Redan häruti
representera de ett utomordentligt framsteg i penitentiärt
afseende. Den värst förvildade, den djupast sjunkne
kommer icke i tillfälle att inom ensamhetsfangelset spela sin
gamla roll af hjelte, herrskare och undervisare; han har
ingen att påverka, ingen, för hvilken han skryta och skräfla,
ingen, hvilken han vare sig genom löften eller hotelser kan
göra till sin bundsförvandt och som lyder och tjenar honom.
Ensam sitter han i sin cell; de, som besöka honom, låta
honom icke känna sig såsom något annat än hvad han är.
Och detta finner han ej blott ledsamt, han finner det
frukt-ansvärdt: ty det ställer honom öga mot öga med
sanningen. Men det är just den magten, han hatar värst af allt
och den han stadigt söker undfly.

Också verkade underrättelserna om bestämmelserna i
1892 års lag nästan förstelnande på de till straffarbete öfver
två år dömda recidivister, som, sedan sagda lag trädt i
kraft, återkommo till fängelserna. Vana vid att endast
någon kortare tid hållas i cell för att sedan utgå i
gemen-samhetsfängelset, togo de sitt öde lätt och obesväradt; de
der månaderna i cell skulle ju nu som förr kunna
uthärdas, om de än voro tråkiga. Möter dem så meddelandet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:20:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntff/1899/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free