Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att äfven af deras strafftid de tre första åren skulle
aftje-nas i cell. Det var en förkrossande nyhet! Icke få
förklarade öppet att derest de vetat det, skulle deras brott
varit ogjordt. Och nog låg det sanning i den känsla, som
i de orden bröt sig fram, om än de vexlar den drog å
deras viljestyrka måhända icke alltid så lätt blifvit inlösta.
I detta deras vitnesbörd ligger emellertid svaret å första
delen af den föreliggande frågan. CellstrafTet har utan
tvifvel en afskräckande verkan, utöfvar ett straffhot af
ganska allvarlig beskaffenhet — men dock, der det icke
förenats med annan penitentiär tillsats utan tillämpas
allenast såsom frihetsstraff, blott under den förutsättningen att
strafftiden är tillräckligt lång. I annat fall förmår
ju icke det penitentiära inslaget i straffmetoden,
ensamhetstrycket, att på afsedt sätt göra sig gällande. En
kort enrumstid är visserligen tråkig; men man har då och
då tråkigt äfven såsom fri och det ena får uthärdas så
väl som det andra. Räknar man sin strafftid i dagar,
såsom hos oss tiotusental af bötesförvandlingsfångar, möter
heller ingen svårighet att uppfatta enrumsstraffet såsom en
hvilotid, en tid af recreation, af helsovård, derunder man
knappt känner ens ledsnad öfver sin inspårning, enär
man i sitt innersta erfar densamma såsom välgörande och
nyttig för den mer eller mindre illa medfarna kroppen.
Samma uppfattning kan utan svårighet uppbära cellfångens
sinnesstämning sålänge mellan honom och hans frihet blott
stå några veckor eller månader; och når han sedan slipper
ut, genom inflytelserna af fängelsets förträffliga diet styrkt
och förbättrad, kan han verkligen, utan att träda sin
uppfattning af sanningen för nära, för sina närmaste, för sina
kamrater, för hvem som helst förklara att det »strafT* han
undergått var blott att skratta åt. Hur det går med dessa
hans åhörares åsigt om enrumssystemets »straffhot«, torde
icke behöfva närmare kommenteras.
Men jag behöfver ju heller icke påpeka att det korta
frihetsstraffet, aftjenadt i ett gemensamhetsfangelse, lider af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
