Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna kasta en bliek in i Gamla Testamentets böcker och efterse huru t. ex. Davids
harpa samt den tidens Strids- och Tempel-Trumpeter voro formade m. m.; men vi låta
förfadren med sina tonverktyg hvila i frid, och vända oss i stället till vår Kongl.
Opera-saloug, vi laga plats på nedre amfiteatern, så nära orchcstern, att vi hafva en
öfvcrsigt af densamma, och börja med alt redogöra för Violen och dess stamfader. —
Sedan musiken länge suckat under Romarnes förtryck, upplifvades den i 1 i:te
århundradet af de andeliga, som införde den i kyrkorna. Korstågen underhjelpte
härvid deras bemödanden, hvilka, i det de bos folkslagen uppväckte cn förut
ovanlig sinnenas spänning, lifvade en anda för skaldekonst och musik, som måhända
intet tidehvarf sedan ägt. De Provenzaliske Skalderne, Frankrikes Romancierer och
Troubadourer samt Schwabens Minncs-Sånger äro derpå märkvärdiga bevis. Dessa
Skalder voro allt af sig sjelfve, ulan kännedom af forntiden, beröfvade alla konstens
hjclpmedel, och iifven utan ett bildadt och böjligt språk; men deras inbillningskraft,
uppeldad af tidens underbara äfvenlyr, öfvervann alla hinder, och Chcvaleriels anda gaf
föda åt deras varma och veka känslighet. Under dessa korståg var det som ett Indiskt
stråk-instrument blifvit Öfvcrfordl till Europa. Satiningen af denna uppgift är väl icke
styrkt, men låter ej heller så otrolig, åtminstone vet man att Indianerne ännu i dag
hafva slråk-instrumeuter med en eller flera strängar. Huru förhållandet härmed än må
vara, måste man dock vid denna lid hafva fåll. kunskap om stråken; och den
uppfinning som gifvit anledning till Violen, är alt räkna från det ögonblick, då någon af en
lycklig händelse försökte att med en stråke sätta strängarne på sin Ciltra i rörelse och
derigenoin uppväcka en uthållande ton. Den som for musiken gjorde denna lyckliga
upptäckt, liar förblifvil obekant, och förmodligen kände han icke sjelf värdet af densamma.
Violen är, enligt all anledning alt anse för det först kända stråk-instrument. Den
cgde till en början endast tre strängar, hvarpå tonen frambragtes formedelst cn kort
stråke. Uppfinningen deraf måtte för Troubadouren varit ganska angenäm och
välkom-meu; ty hans sånger kunde dermed bättre ackompagneras än förut med Ciltran. Nära
300 år bibehöll sig Violen oförändrad, och utan den musikaliska kunskapens framsteg
kan svårligen ett instrument förbättras. Men Guido d’Arezzo hade redan i 11 :le
århundradet gifvit de första gruudlagarne lör vår lids musik; den framstod småningom i
rena och klara harmonier på den gamla musikens ruiner, och blef slutligen ett af de
mest talande språk. Dess nya former danade behofvet af nya instrumenter, och
Vio-leus förändring blef häråt* en oundviklig följd. Vid början af 10:de århundradet lärer
man först i Italien hafva förfärdigat Violer efter andra dimensioner. De större kallade
man Violonc, och de mindre Violino. De förra voro stora basvioler, hvilkas, i
sed-nare tider, förändrade mindre format fått namn af Violonccll; de sednare eller Violerna
gaf man cn högre stämning formedelst cn tillagd finare sträng, som pä Italienska kallas
Cantino, på Franska Ia chanlinelle, och hvaraf Tyskarne tagit ordet Qvint. De bästa
Violer förfärdigades för omkring 150 år sedan i den Italienska staden Cremona, hvaraf
benämningen »äkta Cremonesare» uppkommit. — Omkring 1050:talet tror man Violen
hafva blifvit införd i Sverige.
Delta instrument, enligt sin natur, ämnadt att herrska i Konsertsalen, alt villigt
lyda snillets högre flygt, har under dc, lor omkring 100 år sedan, stora mäslarncs
behandling antagit olika karakter: enkel och sjungande under Corcllis fingrar, rik på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
