Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1842 begaf sig Sponlini lili Paris, för att i Institutet intaga den honom, 3:ne
år förut erbjudna plalscn som Jedamot. Preussens monark tillät honom dock att
bibehålla alla de titlar och inkomster hvarmed han under vistelsen i hans hufvudstad
belönats. Icke kunnande motstå en trånande hemsjuka, återvände han sednare till sitt
fädernesland, der han i Jesi dog, den 24 Januari 1851. De sista tiderna af sitt lif
eg-nade han uteslutande åt välgörenhelsverk, och hans hemort har honom att tacka för en
mängd af I rom ma stiftelser. Utom det alt han vid dessa välgerningar leddes af allmän
mennjskokiirlek, bidrog måhända dertill äfven den särdeles pietet han hvslc för sin
läder, emot hvars vilja han ät konsten hade egnat hela sitt lif. De frukter denna konst
inbringat honom, synes han velat erbjuda religionen, såsom ett försoningsoffer,
helgadi åt den iilskade lädrens minne.
llistoriska berättelser om nuvarande Orehester-instramenter.
i.
- (Forts. fr. föreg. N:r.)
Vi öfvergå nu till blåsinslrumcntcrna; de äro, som vi känna, af 2:nc slag: träd
• • ’*• | « • • • #
och messing. Af träd: flöjt, oboe, engelskt horn, klarinett, basellhorn och lägolt;
* # t - t _ * |
af messing: trumpet, valdhorn och basun. Flöjten är troligen bland
trädinstru-menter det äldsta. Egyptiernc gjorde flöjter, eller som de då kallades pipor, af
rå-bockarnes och gamarnes horn, Lydicrnc af buxbom. Mythologien uppgifver guden Pan
såsom pipans uppfinnare: denne herdarnes gud vid floden Ladon i Arcadien, säges
nemiigen liafva förälskat sig i nymfen Syrinx; för alt undkomma sin vanskaplige älskare
kastade hon sig i floden, tillvann sig sjönymfernas ynnest och förvandlades uti en
rör-pipa. Den tröstlöse älskaren vandrade dag och natt vid flodens stränder, lyssnande
till de ljud, som i biåsväder framkommo ur rören bland vassen. Ofvcrtygad all det
var den älskade nymfen, som uppstämde dessa för honom behagliga toner, afskar han
några af de ljudande rören, genom hvilkas olika längd han formade en pipa, som
sedermera benämndes Panspipa, hvilken äfven kallas Pansflöjt. Sedermera gjorde man pipor
med 3, 4, 5 å 6 hål, hvilka, liksom nu, bctackles af flngrarne alltefter de olika ljud
man ville frambringa. I många hundrade — ja måhända tusende år ålnöjde man sig
med delta enkla tonverktvg, blott med den skillnad, att man förfärdigade pipor
äfven af träd och af olika dimensioner. Instrumentet blåstes, liksom flageoletten och
I * # • #
klarinetten, medelst munstycke, anda till omkring 1000:talet, då man kom på den
idéen, all blåsa på sidan af instrumentet, hvarför man sedermera länge benämnde
denna pipa: Qveijlnjt (Flaulo traverso). Instrumentets utveckling måste likväl gått
serdeles långsamt, ty ännu i början af 1700:talet var flöjten formad af ett enda
träd-ellcr benrör; men på samma gång, som instrumentet växte i längd, fann man äfven
nödigt all sammansatta det af flera delar. Dcu berömde Höj listen Qvanz, Fredrik den
om modet alt återvinna en förlorad hörsel, gnf till svar: »Följ med mig på Vestalen, vi skola
sätta oss nära o rc bes tern.» Ditkomne afvakladc båda med tålamod operans slut, och när ridån
full i sista akten, utropade den diifvc : »Lofvad vare Spoutini! jag har återfått miu hörsel.»
Instrumenternas domsbasunväckandc, brummande, gnisslaude ocb pipande hade åstadkommit detta
under. Ilan vände sig till sin ledsagare och frågade honom på hvad sätt han kunde visa honom
sin erkänsla; men denne hörde ej mora hvad man tilltalade honom — han hade blifvit döf af
musiklarmet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
