Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Stores lärare, påslås hafva omkring år 1750 (enligt andra 1726) uppfunnit dissklaffeu
och riktat mellanslycket så, att oktaverna hlefvo renare. Samtidigt med dessa
uppfinningar lärer flöjten vunnit inträde i orchestern. Tid efter annan hafva utmärkta
flöjtvirtuoser uppfunnit ännu flera förbättringar, svnnerligasl genom tillökandet af ett större
antal klaffar samt genom C-, H- och A-fötterna. Under de sednare tio åreu har
flöjten, genom den namnkunnige Böhm, vunnit en märkvärdig förändring genom de små
ringar som ligga öfver griphulen, och genom hvilkas nedtryckning flera klaffar,
nödvändiga för tonens renhet, kunna öppnas. Genom denna förändring har flöjten vunnit
fullkomlig renhet i alla tonarter, men har också derigenom erhållit nya och så
förändrade grepp för sjelfva lonskalau, att ej en gäng den skickligaste flöjtist kan ulan
serskild öfning blåsa de enklaste toner. Ibland det oräkneliga antal flöjter, som voro
att heskåda i det vcrldsnamnkunniga glaspalalset, funnos såväl flöjter som oboeer och
klarinetter med förenämnde förbättring, älveusom flöjter af glas, silfver och guld,
hvaribland en från Miinchen med en s. k. cmbouchure-plät (en liten konkav
metallplåt all hvila läppen på), hvarigenom instrumentet kan hällas mera stadigt och således
embouchuren vinna i godhet. Utom den vanliga flöjten, som stämmer i C, begagnas
.
3 fr en i orchestern den s. k. pieolo-flöjten, hvilken klingar en oelav högre än den
förstnämnde. I mililärmusik användas lerz- och qvarl-flöjt er, med 3 å 4 toners högre
stämuing än C-flöjten, samt en picolo, som klingar en liten nona högre än C-flöjlcn.
För icke så lång tid tillbaka fauns en s. k. Flute d’amour med en lerz, och eu Altflöjt
med en qvint djupare stämning. I äldre tider hade man mångfaldiga sorter flöjter,
t. ex. Fldlc douce med 7 hal, var snarlik och blåstes som flageoletten, med hvilken
• 7 ° t’
den ofta förblandas. Större dimensioner af Fliite douce kallades tenor-, alt- eller
• i » . ’ i) * • »* «4
sopran-flöjter. Man hade äfveu basllöjt med omfång från grofva F till d, hvilken
blåstes liksom fagotten medelst ett S. C-flöjlens vanliga omfång är från och med T
till och ined cT Ibland dc utmärklaste flöjlister, som älven komponerat för sitt
instrument, må nämnas Berbiguicr, Drouet, Kobler, Amon, Bogner, Doulon, Gebauer, Heine,
Keller, Knorr, Krugcr, Kuhlau, Prinz, Scholl, Tulou och Muller. Nyare tidens
förnämsta flöjtskolor äro Pariser-Conservatorimns, Mullers, Vanderhagens och Fiirstenaus.
Den sistnämnda är öfversatt på svenska. Dc biisla fabriker för tradinstrumenter
i allmänhet äro Bohms, Streilwolfs i Göttingen och den namnkunnige Sax et C:ie, Rue
, i • »• . • * • *
S:t George i Paris (JivarcsL äfven ypperliga bleckinstrumenlcr förfärdigas), samt Wahls
i Landskrona. Fä instrumenter hafva i sednare tider varit så omhuldade som flöjten;
höga och låga, rika och fattiga, alla hafva svärmat vid delta instruments toner, alla
hafva velat kunna blåsa åtminstone sina små älsklingsmclodicr, hvilket också är ganska
lätt lärdt; men för alt hinna någon Fullkotnlighcl fordras lika mycket studium på detta,
som på andra blåsinstrumenlcr. (Forts.)
Underrättelser från lu- och Utlandet.
9
• - •» t , » • • _ V • f f
Vaudcvittcn »Telshciins flusar» inoTvas nu på kongl. teatern. M:ll Stillström och fru
Berg-man son hafva ölVertagit dc begge pagernas roller; Malhildas parti har blifvil lemnadt åt m:ll Byberg.
— I går gafs’»Profeten» tor »sista gången denna speltermin», äfvensom det var annonseradt,
alt Hetta voru den sista representationen, hvari m:lt Norman i skullo uppträda. Euiedlertid torde
man hafva hopp att ej behöfva taga teaterdirektionen så strängt på orden, ty det förljudes, att
b Profeten» ännu ca gång kominer att uppforas, eller alt åtminstone in: 11 Normani vill skänka
beun-drarne af hennes sång nöjet af ännu ett uppträdande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
