Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Donna Anna bildar, såsom en naturens gunstling, elt molslycke lill Dun Juan. Såsom
• * * * f t (
Don fJuan ursprungligen; var en uuderkart kraftfull, herrlig man, så är hon en guilomiig
qvimta, mot hvars rena sjål afgrunden iulel bar formelt. llela dcss kunst kunde endast
limligt förderfva henne. — Sedan Satau fullbordat delta ’förderf, tilläts ock, enligt försynens
skickelse, helvetet icke längre uppskjuta verkställandet af den hämnande domen. — Don Juan
inbjuder hånfullt uti bildstoden den dödade gubben till sin glada supé, och deu förklarade
anden, som nu först genomskådar den fallna varelsen ocii förbarmar sig öfrer honom,
försmår , ej att i fruktansvärd skepnad uppmana honom till bättring. Men så föcdcrfvadl,
så söuderslilet är, hans sinne, att ej ens himlens salighet förmår kasta en stråle af hopp i
• » • * • •
hans sjål och lifva honom till det båttre!
Säkert har det förvånat dig, min Theodor, att jag talat om Annas förförande; ocli så
godt jag förmår det i denna slund, då orden öfvcrllyglas af mih själs!’djupaste tankar, vill
jag säga dig, huru musiken, utan afseende på texten, skildrar mig hela förhållandet mellan
dc båda stridande naturerna (Don Juan och Donna Anna). Redan förut yttrade jag, all
Donna Anna fraroslålles såsom motstycke till Don Juan. Förcställom oss, att himlen bestämt
Donna Anna lill att i kärleken, som genom afgrundens konster blef honom förderflig, uppen-
*} • | • (/| ^ i L ^ i J ^ * 1 • ’ 1 1 • •. • 1 *i j , i ^ i | « i • • \ *• •
bara för Don Juan hans inneboende gudomliga natur, och rådda honom från den förtviflan,
som var förenad med hans toma sträfvande — för sent, på höjden af sitt fräcka öfverdåd
såg han henne, ocli kunde då blott lifvas af den sataniska lusten att förderfva henne. — Hon
# • * I |
blef icke räddad! då han flydde, var gerningen skedd. Flamman af en öfvenncnsklig
sinnlighet, lågor från afgrunden, genomströmmade hennes inre och gjorde hvarje motstånd frukt-
* •)
löst. Blott Aan, blott Don Juan kunde hos henne tända del vällustiga vansinne, hvarmed
7 m.?v * / $1 1 t V j^jT. . ’ . - # l j«. •» . * - , i Vj • %
hon omfattade Tionöni, hvilket i själens inre syndade med giriga demoners omätlliga förstörelse-
t * m f •
b?gär. Når han efter fulländadt brott ville fly, då grep henne med förtärande oval, lik ett
r | || J t ^ 4 f \ \
gräsligt vidunder, tanken på hennes förderf. Hennes faders fall för Don Juans hand,
förbindelsen med den kalle, omanlige, hvardaglige Don Otlavio, den hon en gäng trott sig Diska —
till och med den uti hennes innersta med förtärande eld rasande kärlek, som upplågade i
ögonblicket af den högsta njutning och uu bränner, med glöden af ett förkrossande hat —
iH’ H *^r i ’• *’** \ 5 ft . j I v ’ <’
allt söndersliter hennes bröst. Hön känner, alt blolt Don Juans undergång fean skänka lugu
åt den af dödande marter qvalda själen; ineu detta lugu är hennes egen timliga undergång,
llon uppmanar derförc oaflåtligt sin. iskalle brudgum till hämnd; hon förföljer sjelf
förrädaren, och först sedan afgrundens makter nedstörtat honom i Orkus, blir hon lugnare — blott
förmår hou cj gifva,efter för den bröllopslystnc fästmannens böner: lascia, o caro> un anno
ancora, allo sfoga del mio corl hou skall cj öfyerlefva delta är ; Dou Otlavio skall aldrig ont—
famna den, som blott ett fromt siunc räddade frän att blifva satans vigda brud. , . i .
Huru lefvapdc kände jag ej uti min själs innersta allt delta i dc skakande ackordcma
W II • ^ #
af det första recitativet och berätlelscu om del nattliga öfverfallct! — Till ocli med Donna
Annas scen i andra akten: Crudele, som, flykligt betraktad, blott rör Don Otlavio,, uttalar i
I I
hemlighetsfulla lonförbindciser, i underbara antydningar,.denna mre, all jordisk lycka förlä-
• • •
ramle sinnesstämning. Hvad mening,; för alt lill ocli med tala om texten, ligger ej i det l>c-
«• r *
-synnerliga, af librettisten måhända omedvetet framkastade tillägget;. . ii
i) ••
• »il rU’tU.
,i forse un giorno il cielo ancora sentirä pietä di me!
r
... Jvlockan elär, tu !i — en varm, elektrisk fläkt glider öfvter mig — jag känner del lätta
-doflet af en fin italiensk parfym,i som i går först lät mig aua1 cu granne; jag iuLige$ af qn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
