Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
2
i:/
ij
nom såsom ett serskildt kabinettsstycke för helvetet; att marmormannen, besjälad af den
förklarade anden, gör sig mödan att sliga af hasten, för att i sista stunden uppmana syndaren
ø
till bättring; att slutligen djefvulen utskickar sina bästa handtlangare, för att pä det
gräsli-gaste sätt Festyra om transporten till hans rike. Tro mig, Theodorl naturen utrustade Don
I I yk # * - 1 ** f } • . • if , ’ " • • 1 *k w
Juan säsom det käraste bland sina skötebarn med allt, hvad som dy fler incnniskan till en
närmare förVandlskap med det gudomliga, öfver den alldagliga hopen, öfver de dussinarbeten,
hvilka säsom nollor utkastas ur verkstäderna och framför hvilka en siffra först måste ställas,
innan de gälla för något; med allt, livad som bestämmer menniskan till att segra, att
herr-ska. En kraftfull, herrlig gestalt, en ansiglsbildning, hvarur den gnista framlyser, som, tän-f
dandc aningen om det högsta, doldes i det inre; en djnp känsla, ett genomträngande förstånd.
— Men det är den förfärliga följden af syndafallet, att fienden behöll makten att ställa
forsål för menniskan, och till och med i slräfvandet efter det högsta, hvari hon uppenbarar sin
gudomliga natur, utlägga sina snaror för henne. Denna konflikt mellan den gudomliga och
den demoniska kraften utgör begreppet af det jordiska, likasom den tillkämpade segren,
begreppet af det öfverjordiska lifvet. — Don Juan lät hänföra sig af de anspråk på lifvet, som
hans; kropps- och sjalsorganisation medförde, och en evigt brinnande längtan, som jagade hans
blod sjudande genom ådrorna, dref honom till all ulan rast och måtta gripa efter alla
jord-lifvets njutningar, i hvilka han förgäfves sökte tillfredsställelse! — Del gifves väl iutet på jorden,
||f. fl....-T.f : Hl’/ M.l C ..It i i’ i . !: i- : t-
som så uppslegrar hela menniskans andliga lifsverksamhet, som kärleken: det är den, hvars
— i nm..t’ : . : - • w. ...fni •«.» . . *• i »bu: i *• >iT
hemlighetsfulla och mäktiga verksamhet förstör och förklarar varelsens innersta grundkraver;
tl*i,i. ■ i r 1 •: T../. •; ’ b:/ ; »f
naturligt var det då, all Don Juan hoppades i kärleken slilla den längtan, som sönderslel
i it i# *# /i • i / nj • / § tg !• s f#t#
hans bröst, och att arlfienden här kastade snaran om lians hals; i Don Juans själ väckte af-
• r • *’. ti . ; ‘ • ■• ). ) - vfit. * v thi f:. i \ \ i
grundsfufsten den tanken alt genom karlek, genom sinlig njutning, redan på jorden vinna
I . : ’ ’ ’ ’ 1 t .’ • | • • Ii . . * . * * . . > ’ 1 m
uppfyllandet af livad som blott såsom ett himmelskt löfte bor i vårt bröst, och hvilket just är
(!’,*: f 11, »i • • •• . ) . . . • Ii ,’ • ,1. ..I . 1 ’ M • i’ j. 1.’ !!’•*» •- •^ll*
denna oändliga längtan, som sätter oss i omedelbar rapport med del öfverjordiska. Rastlöst
•r J. . ...i-* •! ■ : u. •
fiycjide från sköna qvinpor till skönare; med glödande brånad njutande, ända till ledsnad,
till döfvandc berusning, deras behag; alltid troende sig bedragen i valet, alltid med hoppet all
ii >’i >i . , , j •’* •• * • i *•* ’ * * • • • • • ’ • 1 * | * i .j *i. fl
finna den slutliga tillfredsställelsens ideal, måste Don Juan dock slutligen finna Iiela det jor-
{ fl|y •, • . . f?–r ‘ * •*! ; 3
diska lifvet matt och färglöst, och under det han föraktade hela slägtet, uppreste han sig
j . . ö7!. -
isynnerhet emot den företeelse, hvilken, hittills för honom del högsta i lifvet, så bittert svikit
«r ? M •*.#»’ :g i • • ! .. • . • i. . . • ’ • . i * b * , • { • • ’ * 1 ; * # i • • * *
honom. Hvarjc njutning af qvinnan var nu icke mer något tillfredsställande af hans sinnlighet,
|| • ir U . . • . Ii*’ . . . I ’i:
ulan ett trotsigt hån mot naturen och skaparen. Ett djupt förakt mot den vanliga vcrlds-
• øf. • : • # * « • • * # 1 • • * • • ^ ’ 4
åskådningen, öfver hvilken han kände sig upphöjd, och bittert hån öfver de menuiskor, hvilka,
; i . • • i _ . . . *i •. .; m
i en lycklig kärlek och deraf föranledd borgerlig förening, kunde, om ock blott i ringa mått,
— (* • , ‘ . i . • • J • ‘ *
vänta sig ett uppfyllande af de högre önskningar, dem naturen fiendlligl nedlagt uti vårt
hröst, — dessa känslor eggade honom till all företrädesvis störa sådanc förhållanden och
«*••!••/ ■ . ’ ‘ ’ • • l ■ • 1. ; *
med olyckshringande trots uppträda mot det obekanta mäktiga väsende, hvilket han betrakta-
~ — . . 1 ! ‘I l • • ’ « . * i J * . • It • ’ i i i « ? • • • » ’* • * * • • * - • ’ , * ‘ ’ • ’ .
de såsom ett vidunder, som med gäckande skadeglädje dref en grym lek med de ömkliga
. 1 . ,«! r- . RW tr\T • , • ;« ’!• . y
fostren af sin nyck. — Hvarje förförande af en älskad brud, hvarje genom ett .våldsamt
:i I . > : »■■»»:••;, • ;i ,ii,« iT } , II • . i» * ’ y I *1. J . . *
slag förstörd kärlekslycka är en herrlig triumf öfver den ficndtliga makten, som alltmera
Ivf-tcr: honom öfver det .tryckande lifvet -
# §|l • * I •) • 0 « 1 ‘ I • • • 1
öfver naturen — öfver skaparen! — Han sträfvar
i i ... • ir:. i.iit . • * ’ n i i!* ’»:»
ock alltmera ulöfver lifvet, men blott för alt slutligen nedstörta i Orkus. Annas förföran-
-i,i i ’ i i : . ... V i • ..r ■, ■ _ •".* .‘:>u : •
de, med de omständigheter, som dervid egt rum, ur den högsta punkt, till hvilken han lyf-
* Sflfnii’si 5 - ii c? : • i... I»»’. ** *1 r.’ ’I i ’i. •• ‘ • r’J • < «l
ter sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
