Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
■ ■ —*
de af alltför sjelfständigl accompagnement, — der, hvarest ouverturer, entr’acler, cbörer
m. m. för det mesta måste försiggå, under det konversationen, intagandet af
forfriskningar, och visiter från ena logeu till den andra är i fullaste farten, — der är det
naturligt, att de unga Innsällarne skola Icinna åsido öfriga musikslag, såsom föga
lockande, och deremot med förkärlek idka en genre, som, i det den skänker dem
mesta rykte och inkomst, under sjelfva utarbetningen, lager föga själsanslrängning i
anspråk. När dertiil kommer, att publikens begär efter nijn operor är för dem lätt alt
uppfylla, emedan, om ett af deras arbeten misslyckas, de icke hafva svårt alt få ett
annat straxt derpå antaget, samt att de derunder ega tillfälle att få kura sina saker,
inse hvad som deri brister, och lära sig att för nästa gång undvika felen, så inses klart
huru under sådana förhållanden lusten alt arbeta, och lättheten att fullkomna sig i
genren, icke skall bli ringa. . Huru olika lottade äro häremot många bland andra
länders yngre tonsättare, bvilka sällan eller aldrig lyckas få sina arbeten uppförda, och,
till ‘följe deraf, icke heller ega tillfälle, bvarken att lära känna felen deri eller att i
följande compositioner undvika att råka ut för desamma!
Det var denna enmposilionskurs Spontioi fullbordade, innan han * erhöll det rykte,
som i tonkonstens annaler lagerkrönle lians namn. Opera efter opera iföt ur bans
penna och vann bifall, men äfven ofta tadel. I »la pelile maison», den första opera
han skref i Paris, och som der gjorde fiasco, af orsaker, dem vi i det föregående
nämnt, kämpade hans tidigare italienska skrifsätt med de lagar för den högre
dramatiken, hvilka Gluck infört, och som åtlyddes af de dåvarande mästarne: Méhul,
Cheru-bini, Lesueur, Berlon, D’Alayrac, Nicolo och Boicldieu. Detta missöde kom honom alt
besinna sig, och fråij delta ögonblick log hans genius en annan, för hans konstnärliga
utveckling mera gynnande rigtning. Hvad som härtill ganska myckel bidrog, var
tvif-velsulau den lyckliga omständigheten, att honom just då erbjöds libretten till »Veslalen»,
hvars gynnande företeelse för då rådande tidsanda af Méhul och Cherubiui förbisågs,
men af Sponlini rigtigt uppfattades. Den ovanliga ifver, hvarmed han skyndade att
sälta musik till denna libreit, kunde endast jemföras med deu outtröttliga möda han
användt alt fa operan väl instuderad.
Derigenom att han lat den repeteras otaliga gånger, blef det honom möjligt all,
dels genom egna, dels genom andras iakttagelser, förnämligast i instrumentationen,
göra förbättringar och ändringar, hvarigenom öfver det hela blef gjuten denua
fullkom-ning, denna krystalliniska klarhet, som utgör elL bland detta arbetes största förljensler.
Ändringarna voro till den grad talrika, att uäslan hvarje sida i partituret prunkade
med större eller mindre fasiklistrade, nedklottrade papperslappar»; •
Spontioi arbetade alldeles icke med någon lätthet, utan tvärtom långsamt, med stor
möda och ansträngning: understundnni kunde hela dagqr, ja. veckor gå till, ända, innan
han hittat på några passande begynuelsetakler. En dylik brist på uppfinning är hos
måoga af våra största snillen alldeles icke något sällsamt. Schiller skref 1809: »Så
yppiga mina arbeten än förefalla, men ideerna infinna sig bos mig ganska sparsamt,
och slå för öfrigt icke rätt klara för mig, innan jag börjar nedskrifva dem.» Om
Bcet-hoven vete vi, huru han skref och strök ut och åter skref, strök ut och ändrade till
den grad, alt hans manuscrinlcr hade del mest sargade utseende man kan före-
• ^ • 1 i ’ • t • a# | •
ställa sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
