Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• _
Med hela sin karakters utomordentliga energi öcli fasta ihärdighet; med den eg*
gelse, som då hade bemäktigat sig hans väsende, och med den öfvertygelsen att på
detta förelag berodde hans tillkommande öde, började Spontini sitt förelagda arbete, och
det var sålunda »Veslalen» skapades; skenbart ögonblickligt upprunnen ur den rikaste
# t • | • • I • ø | , «
fantasis källåder, men i verkligheten en produkt af den envisaste flit, oförtrutnaste mö*
da och dét mest ansträngande studium. 1 •• , • *’ ’1’ ’’
: Om vi hos Spontini här och der spåra brist på rik uppfinning, t. ex. ålerkoinmau-
det af visså stereotypa uttryckssätt, del alltför ofta upprepandet af ackompagneraude
lers- och sexl-gånger; foga omvexling i takt och tonarter (Oliverturerna titl »Vestn*
len», »Cortez* och »Olympia» hafva i Allegrosatsen samma takt och samma tonart (D>,
• 9 «
och derjemte många figurer och motiver, som äro hvarandra temligen lika), —- så är
han dock alltid i formerna mångfalldig och omvexlande. Man skall finna hos honom
relativt få tänkar, som icke äro enkelt melodiska. f fortegrupperna i de flesta
Italienska och Tyska Ouverturer, saknas hvad som man skulle kunna kalla en enkelt
con-slruerad melodi; i »Vestalens» fortegrupper saknas den aldrig.*) : 1 > » .1 ’
Hvarhelst vi slå upp i partituret af denna opera, öfverailt IräfTa vi sådana melodi-
• •
satser. Röjes der icke egentligen något thematiskt arbete, en sak hvarmed fransmän
och nyitalienarc föga befatta sig, så spåra vi dock der öfverailt den princip, som i sin
högsta polens fordrar dramatisk sanning. Vid noggrannare granskning märkes ntl alla
Spontinis sångmelodier äro byggda på den strängt naturliga deklamationen; do svnas
helt tfch hållet inforlifvadc med orden. »Ord och toner tyckas på en gång
fromström-mat ur samma härd». (Berlioz.) Derjemte äro melodierna behagliga, enkla, klara och
lättfattliga, bärande pregeln af det skönt sinnliga italienska elcmeulcl, samt högst sång-
#» • ^
bara. 1 detta sista hänseende följde Spontini gerna sina landsmäns exempel, neml. alt
öfverailt, der hastiga tempo förekomma, skrifva för sångaren ulhåliande no ler, mch
att derunder lägga det passionerade, rörliga lifvet i nckompagncmeiitct; en sak, som
så sallaii iakttages, och hvilken, om den försummas, har till följd alt sångaren
omöjligt, h värk en kan hinna med att tydligt göra orden förnimbara; eller gifva klang ät
rösten. • :i i: ; i-*’* ; * 1
Hos Spontini äro modulalionerna öfverailt psychologiskt riktigt anlagde.; ’Aldrig
é • m m
låter häri • komma sig till last detta modulaloriska slöseri, som utan någon inre anled-
t | 0 . 9 #
niiig användes i lid och otid, och som icke blott är störande, utan äfven leder till
oreda, öfvermättnad och motsatt verkan än den åsyftade. .
’ »Jag för minidel», yttrar sig Lobe, »känner ingen komponist, som i modulatoriskt
hänseende strängare bundit sig vid naturens sanning, mera noggrannt iakttagit själens
skiltande uttryck, och trognare återgifvit dem i toner, än Spontini; och hvad formen
£ • • I • f 1 ^ - * I t •
på lians kompositioner beträffar, höra de, i min tanke, till dc herrligaslc mönster man
i denna väg eger alt studera. Hvarje dramatiskt eller lyriski moment är hos honom
anvisadt hvarken mer eller mindre lid än dess behof deraf nödvändigt kräfver; och dess-
• f • , , ,
utom äro alla hans motiver enkla och synbart lätt sammansatta.» ‘:
• * . 111 I i
» • \
• • f
I I *
♦ é I
*) Brist på passande nollyper för tidningen orsakar ulolcinnandct af iniisikexeinplen; anstalt skull
dock fogas om att sådana o fördröj ligen blifva for del kommando anskaffade.
Red.» -*« **
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
