Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En tredje brist uli den tidens musik fann Haydn i frånvaron af etl bestilmdl,
omvcxlande uttryck, en sympathiväckande känsla, ly en slor del af lians sainlidas
musikverk beslod af konstfulla, men kalla lonsammansältningar, hvilka saknade själ.
Deraf bemlade ban sin Iredjc bufvudmaxim: alt göra tonspriikel mera lydligt, varmt,
bestiimdt, fattligt. lian började med alt rådfråga sill egel hjerla oeh lynne, och sökle
all i Ioner skildra de rörelser ban der förefann. Följden bäraf blef denna rika
0111-vexling af Ireflig, lekande bumor, eldig lidelse, Ijufl vemod, som öfverallt Iräffas i
Haydns verk. Men ban gick ännu längre, oeb valde sig stundom ett bcslämdt föremål
att skildra, för alt bereda sin framställning ännu mera rikedom på uppfinning ocb ullryck.
Sålunda valde han en gång, efler sin egen berältelse, lill uppgift för elt adagio, »ett
samtal mellan Gud ocb en ångerfull syndare.»
Den fjerde bristen slutligen, som ban märkle bos den då rådande musiken, var
dess magra stereotypa form. Man bade redan omkring år 1700 gjort en början till
sonatformen uti det hos Kuhnau i Leipzig utgifna verket: »Bibliska historier med
ullyd-ning i sonatform.» N:o 2 af dessa historier kallas: »den af David förmedelst musiken
kurcradc Saul.» Sålunda presenterar denna sonat 1) Sauls bedröfvclsc och
vanvettig-het, 2) Davids vederqvickande strängaspel ocb 3) konungens till lugnet återförda sinne.
Sedermera förenade man tre satser till det livad man kallade sonat, i hvilka
componi-sten ocb exekutören kunde visa sin förmåga i olika stil. Första satsen betecknades
med macsloso eller allegro, den andra med andante eller larghello, och den tredje
menuetto. Ännu sednare, egentligen efler Emanuel Bach, tillades en fjerde sats eller
rondot. Om sålunda än Em. Bach är claver-sonatens egentliga skapare, så har dock
Haydn utbildat den, bar ur dess form låtit qvartetten ocb symphonien framgå, sådanc
de nu finnas. Han kände att musiken behöfver vissa konventionella former, men det
undgick ej hans skarpsinnighet att delta konventionella fasthållits alltför slafviskl, och
alt allt friskare lif måste borttyna i den trånga begränsningen. Sålunda utbildade ban ej
allenast formen vidare och gaf den ett Ökadt intresse genom sitt tematiska arbete, utan
uppTann ock ett nyll mångfaldigt figurmaterial, och ölvergaf helt ocb hållet de då
ännu brukliga stereotypa figurerna. Tillika lyckades det bonom att ingifva musiken ett
friskare lif ocb alt dana formerna till mera öfverenstämmelsc med själens rörelser ocb
de psykologiska företeelserna i allmänhet, samt derigenom gifva dem på en gång mera
naturlighet ocb mångfald. Delta är Haydns Ijerde förtjcusl.
Dessa fyra hufvud- och grundmaximer, efler hvilka Haydn skapade sina verk, och
som upptäcktes och utvecklades genom hans forskningsanda, hans rastlösa flit, utgöra, i
förening med hans lifliga, lättrörda sinne och lians skapande inbillningskraft, Haydns
musikaliska snille.
Haydns musik öfvercnsslämmer med nutidens anda ocb motsvarar dess fordringar;
den utgör uttrycket af clt känslotillstånd, skildradt med sanning, d. ä. motsvarande
naturen och verkligheten, ocb med skönhet, d. ä. öfverallt välljudande, samt formklart,
såväl i det hela som i det enskilda. Denna nyare musik efler Haydns grundprinciper
utgör tillika det sannaste ocb riktigaste mönster, ocb en livar, som söker förändra dess
syfte, eller leda den till andra mål, befinner sig pä villoväg, hvilket hau lill sin skada
snart skall varseblifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
