Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fottnl, så kan man val ined säkerhet antaga att nu tinnas mer iiu 100 orgclstämuior,
-hvilka dels i tonhöjd, dels i tonbeskalTeiihet äro hvarandra ganska märkbart olika.
Men alla dessa förekomma ieke i vår lids orgelverk. I nyare manual-verk brukas
icke högre an 2 fols- och i pedalen högst af 4 fots lon. De så kallade
mixlur-slämmorna halva älven undergått en sträng, ehuru otillräcklig ulgallring. Många äldre
stämmor halva blifvil uteslutne, stundom kanske blott för alt leutna rum ål nva. af
4 ’
hvilka icke alla synnerligen utmärka sig framför de förra.
Det är visserligen ganska rätt all ur det rikliga förråd, man har alt tillgå, utvälja
blott del allrabästa. Men härigenom hafva vissa stämmor blifvil liksom slående artiklar
i alla nyare verk, och en viss likformighet har uppkommit mellan de sednare, så alt
de löga skilja sig från hvarandra uti något annat än antalet af stämmor. Det kunde
kauske vara skäl alt i större orgelverk upplaga en och annan äldre, men god stämma.
Derigcnom beredas ännu (lera tillfällen alt åstadkomma öfverraskande och sköna
lon-blandningar. Då fråga är om mindre verk, gör man utan tvifvel klokast all hålla sig
till endast sådana, hvilka allmänt erkännas vara dc bästa.
Stammor, hvilka ursprungligen tillhöra orgeln, äro ieke serdeles många. Till sådana
kunna räknas alla slagen af principal- och bordunslämmor. Nästan alla öfriga hafva
tillkommit i följd af orgelbyggares sedan lång lid tillhaka ilrigt fortsatta läflan om alt
uppfinna stämmor, hvilka kunde ålergifva de egendomliga tonerna hos andra
instrumenter. Del finnes väl knappast något euda instrument i den häst fullsatta orchesler,
som icke har en motsvarande orgelstämma. Tyskarnc hafva till och med cu stämma,
som härmar den ton, hvilken uppkommer då man med cn hammare slår på ett klingande
städ. Den påslås vara vacker. Menniskoröslcn har älven ock icke minst varit
föremål för cn sådan läflan. Man träffar ickc sällan i svenska verk antingen cn Vox
humana, eller cn Vox virginea, (menniskorösl, jungfruröst). I Tyskland finnes tiil
och med en Vox augelica, (englarösl). Huruvida denna motsvarar, hvad man åsyftat,
lärer väl tills vidare förblifva cn hemlighet. Den är dock ganska lik vår V. virginea.
Man måste sanningsenligt medgifva, alt alla dessa täflingsförsök icke hafva krönts
med framgång. Äfven de stämmor, hvilka vanligen anses bäst lyckade, t. cx.
Trumpeten, Basunen, Clarinctteu, m. 11., motsvara ickc i alla afseenden tonerna af de
instrumenter af samma namn, hvilka begagnas inom cn orchesler eller vid miiiliir-musik.
Några flöjtstämmor härma, som man tycker, mycket väl vanliga flöjtloncr. Men om
man nied en flöjlslämma giir några flöjlpassager och slraxt derpå låter cn skicklig
flöjlblåsare upprepa desamma, så skall man finna cn ganska betydlig olikhet. Minst
har man lyckats ined alt efterhärma menniskoröslcn. Nästan alla ulmärklarc
orgelbyggare hafva försökt sig med Vox humana. Det linnes derföre flera mycket olika
sammansatta stämmor af detta namn. Några äro ganska vackra; men äfven dcu
starkaste inbilluingskraft skall förgäfves söka all upptäcka någon likhcL mellan deras toner
och dcu verkliga menniskoröslens.
Ehuru man måste beklaga alt dessa många olika efterhärnmingsförsök ickc hafva
slagit ut efter önskan, hör man likväl tacksamt erkänna det förtjcnstfulla i bemödandet
utt uppnå det åsjftadc ändamålet. Man har delta bemödande all lacka för uppkomsten
af en ansenlig mängd, till en del högst förträiiliga stämmor, hvilka ulan en sådan läflan
säkerligen aldrig skulle halva funnits. Hvilken rikedom af toner har ickc orgeln häri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
