Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom vunnit! Hvilken oändlig mångfald af lika öfverraskande som oftast ganska skona
tonskiftningar kunna icke tiilvägabringas genom sinnrika och omvexlande blandningar
af alla dessa olikartade stämmor! Just bäruli förnämligast ligger orgelns stora företräde
framför alla andra instrumenter«
Det ligger i sakens natur alt oflanämnda försök aldrig kunna lyckas, åtminstone
icke på den väg man hittills belrädt. En orgelpipas lon är blott c//, gifven cn gång
för alla i öfverensstämmelse med hennes storlek och form, och förblifver oföränderligen
sig lik, så länge bälgoma gå och tangenten hålles nedtryckt. Deu skickligaste
orgelspelare förmår icke något det ringaste öfver denna ton mer, än att låta den [-ögonblickligt-] {+ögon-
blickligt+} ljuda eller tystna; han kan icke med den åstadkomma dessa mjuka och smäl-
tande öfvergångar från piano till forte och tvertom; kan icke i den inlägga nugot af
den musikaliska känsla, hvaraf han sjelf möjligen ar i besittning; kan, med ett ord,
icke meddela tonen något af sin egen andlighet; — den förblifver alltid orubbligt sig
lik. Sångare och virtuoser på nästan hvilket annat instrument som helst, kunna och
måste oeflcrgifligen kunna detta, ehuru den ena har alt kämpa med större, den andra
med mindre svårigheter. De kunna beherrska alla toner, livilka de frambringa, och
i dem inlägga mer eller mindre af deras egna högre själslif. I detta afseende är
fortepianospelaren onekligen sämst lottad, till följe af instrumentets konstiga mekanik,
hvarigenom afståndel mellan den spelandes personlighet och den ton han frambringar,
är ganska stort. Ett färdigt och lysande föredrag på delta inslrumant är ingenting
mindre än ovanligt; ett genialiskt fortepianospel är deremot en ganska sällsynt
företeelse inom tonkonstens område. Den som spelar ett stråkinstrument har del vida
bättre. Men en ofantlig öfning jemte grundligt studium erfordras för alt blifva
fullkomligt herre öfver arm, stråke, fingrar, strängar, gripbräde, m. m., och först då,
när man liar allt detta någorlunda i sin makt, kan del blilva möjligt atl meddela tonerna
denna andliga, eller, hvilket är delsamma, denna skönhetspregel, hvilken allt, hvad
inom tonkonstens område frambringas, alltid borde ega. Genialiska violin- och
violoncell-spelare äro, som man rätt väl vet, icke särdeles många. Ett biåsinstrument medför
äfven ganska stora tekniska svårigheter; men detta slår i omcdelbararc beröring med
den spelandes egen personlighet, än något al de förenämnde. Man finner sig derföre
stundom rätt belåten vid afhörandel af musik, ullörd på något bland de bättre sådana
instrumenter, äfven när den tekniska skickligheten leinnar åtskilligt öfrigl all önska.
Sångorganet slår vida mera, än något instrument, i den omedelbaraste beröring med
sångarens eget jag. Vi underkänna icke dc ganska stora svårigheter, livilka möta vid
clt fullständigt utbildande af detta ömtåliga organ. Men finnes verkligen inom sångaren
etl högre själslif, så kan han vidu lättare än någon annan inlägga cn betydlig del deraf
Allmänl tillerkänner man dessa toner ett stort företräde
framför alla andra; icke just derföre all de skulle vara mera än andra rena och kiara;
utan derföre alt i dem uppenbarar sig, om annars sångaren är af rätt art, den högsta
andliga fulländning och skönhet. — Vi vilja liär tillägga blott delta, hvilket virtuoser
och sångare i allmänhet borde noga besinna, alt om skönhet saknas, så slå deras
toner, dc må framrulla huru färdigt och omvexlande som helst, långt tillbaka för hvarje
biiltre orgelslämmas i klarhet, kraft och uthållighet.
i de toner han frambringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
