Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 9 (35)
1854.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
1:a Årgången.
Stockholm.
23 Februari.
Teater och Konsert.
V
På Kongl. Operan gafs i förrgår Trollflöjten för 18:de gången, och ännu tyckes
intresset såväl för den herrliga musiken, som för det ypperliga sceneriet, ej hafva
förlorat sig. Rolldispositionen har förändrats i så måtto, alt Herr Walin återtagit
Sara-stros — hvilken han nu som förut gifver på ett utmärkt sätt — och Herr Uddman,
som numera är återställd, öfvertagit Talarens parti, det han utfor berömligt, om han
ock ej fullt uppnår sina föregångare. Herr Sandström innehar fortfarande Papagenos
roll, och lärer onekligen vara, om ock ej fullkomlig, dock deu lyckligaste
Papageno-represenlant vi haft. Trollflöjtens besättning torde, sådan den nu är, vara den
ändamålsenligaste, som för närvarande är möjlig.
Herr Randels Konsert å stora Teatern var så utmärkt arrangerad, som man
kunde vänta af en Konsertmästare. Hans reperloir upptog till större delen nyheter, d.
ä. sådant gammalt, som alltid förblifver nytt, med förbigående af sådant nytt, som
redan vid sin ankomst till konstverlden ser gammalt ut. Den allmänna
tillfredsställelsen visade ock att Herr R. träffat det rätta. Vid Mälarens stränder, troligen ock
annorstädes, finnas endast få, som mäkta spela en Viotlisk violin-concert så, att den
äkta färgen genomskimrar; bland dessa få intager Herr R. en aktningsvärd plats.
Huru väl han förslår den klassiska violinkomponislen, visade han genom sitt föredrag af
hans berömda H-moll-koncert, och ännu mera genom den mästerliga, i äkta Violti-slil
hållna cadenza han inlagt i densamma. Såsom tonsättare uppträdde Herr R.
förnämligast med sin serdeles vackra och väl skrifna ouvertyr till operetten »Fiskarstugan»,
med auledning hvaraf vi hört en eller annan enskild anmärka, att en konserterande
komponist ständigt borde hafva nya arbeten i beredskap, och éj gifva förr hörda.
Denna anmärkning är riktig, nemligen då den göres i Tyskland eller Frankrike, men ej i
jernets land, der en tonsättare för siua qvartetter och orkesterverk lika lätt finner
förläggare, som Moses kunnat finna en sådan för sin Pentateuch, eller Homer’för sin
Iliad. Till författande af sådane verk drifves tonsättaren af sitt snille, i händelse han
eger något; han arbetar för äran, för konsten, för eflerverlden, i fall hans ton
hinner den, för allt, utom för sin ekonomiska förkofran, mot hvilken fastmera hvarje not
han nedskrifver anställer opposition. Man kan sålunda väl önska en dylik liberalitet
hos våra tonsättare, men ej rimligen fordra den; och Herr Randel har i uppfyllandet
af billiga önskningar i detta hänseende ej blifvit efter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
