Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naste mån hinner sin förebild, men bans sista stora Messa visar, i bredd med hög flygt
och en der och hvar framskymtande catholsk färg, tillika ett sjukligt sträfvande etter
originalitetet i uppfattningen och öfvervigten af subjectiv godtycklighet, egenskaper
hvilka måste blifva evigt aflågsnade från den sannskyldiga kyrkliga konstens saliga
regioner. För nutidens stormästare är förra århundradens kyrkliga sinnesstämning
fullkomligt främmande^ så oändligt högt som de stå öfver forntiden i det verldsliga, i
operan och i instrumcntal-musikcn, lika högt står forntiden öfver dem i det kyrkliga,
llaydn dårar sig sjelf. I del yttre hänger han fast vid forntidens sättning; i det inre
rör sig cn fullkomligt ny verld. Mozart stiger medvetande utom dessa skrankor; till
egentlig söndring, liggande så fjerran från hans harmoniska själ, kommer han icke.
• Hos Beethoven är brytningen uttalad. Han är nedersligen till helfvetet genoin hela
scalan af verldsliga förmedlingar, men han slår tillika närmast den fordna kyrkliga
åskådningens höghet, ty kretsen från himmelen till jorden samt tillbaka har hos honom
fullbordat sitt omlopp och han bar till slut derjemte profetiskt uttalat det ord,
hvar-efter århundradet sträfvar: ett himmelrike pä jorden. Så se vi, hvad som redan i yttre
mån, i våra nämnde trenne mästares yltre lif sig företedde, fortgången från en godmodig
tillvaros inskränkthet, från en inre lycksalighet och. tillfredsställelse med del
förbanden-varande, till kamp och våldsam passion, fortgången från naiv, medvetslös yttring till
medveten sjelluppfaltning, en fortgång som städse alltmera segerrikt ställer subjeetets
inre lif emot det yltre. Vi stiga ned i djnpet, verlden måste upplåta sig för oss och
njuta af sin rikedom. Vi träda fram ur tillvarons säkra vana i kamp mot det
moderna medvetandets alla tvifvelsmål.
Haydn tog, med hänsigt till sin musikaliska bildning, utgångspunkten från det
praktiska, till och med från det lägsta, det mest handlverksmessiga deraf. Såsom
lärjunge till en stadsmusikant, började han med att nödtorftigt lära sig behandla alla
instrumenter. Del var yttre föranledningar som förde honom till componcrande, änskönt
lian från ungdomen, af nalurdrift och ulan undervisning, öfvat sig deruti, och mest af
instinet nådde han del högre, del egentligen poetiska af sin konst: hans snille lärde
honom, nästan omedvetet för honom sjelf, att ständigt tränga mera på djupet, och delta
med allt större fulländning. Men hans medelpunkt hlef städse del praktiska; han
fattade fortfarande sin konst från den praktiska sidan, fullkomligt oberörd af speculation och
eslhelik, och. kan derför, i jemförclse med sina efterföljare, kallas musiker i trängsta
mening. Mozarls fader var mera bildad än de män, med hvilka Haydn i sin ungdom
hade närmaste umgänge. Sonen vandes tidigt all förbinda theori och praxis och
gjordes lika uppmärksam på del lechniska som del poetiska. Om derför hos Haydn snillet
endast inslinclmcssigt uppenbarar sig, så finna vi hos Mozart den skönaste jemnvigl
mellan reflexion och konslmedvetande å ena sidan samt naturkraft å den andra. Var
Haydn omedvetet skald, så var Mozart del med så mycket medvetande att han icke
blott afhjelpte smärre brisler i de honom lemnade texter, ulau till och med uppträdde
sjelfverksam och skapande med hänsigt till det egentligen poetiska arbetet. Beethoven
röjde tidigt beuägenhet för speculation, för betraktelser öfver konsten, för grubbleri,
för opposition, öfverbufvud ett öfvervägandc mcdvelsfullt skapande. Hos honom,
särdeles på sista liden, framstod reflexionen särdeles afgörande. Men hvad beträffar den
poetiska hallen af hans verk, så är han den som allt mer ocb mer emanciperade den
hos Mozart af lechniska skrankor ännu omgärdade ocb under en förståndigt logisk ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
