Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emedan han visste honom vara en ärlig, Tysk man, det svar, att hans främsta
straf-van var alt förtjena detta rykle. I en sådan ställning ligger onekligt någonting
kälk-borgerligt. De yltre formerna för det skickliga äro bestämmande, utan all de i sjelfva
verket uppfyllas och lifvas af något fullt motsvarande inre. Så tycks också Haydn
aldrig haft den lyckan att ett högre ideal af qvinlighet framstått för hans inre syn. —
Mozart var lyckligt gift, men för Don Juans och Figaros skapare var det icke möjligt
att hålla sig inom de vanliga skrankoma. Han var kallad att, likasom Gölhe, teckna
kärleken i oändligheten af dess uppenbarelsesätt,’ isynnerhet kallad — äfvcn som
Göthe — att i sina dramatiska skapelser framställa en rikedom af qvinliga gestalter,
sådana ingen konstnär, hvarken före eller efter houom, förmått framställa dem. Mozart
älskade som konstnär, på samma sätt som Göthe. Hans intresse för fruntimmer var
belingadl af det konstnärliga intresset att uppfatta en rikedom af personligheter, för att
sedermera konstnärligt kunna reproducera dem. Bcethoven älskade djupt och med
våldsam passion. Hans intresse var personligt; han älskade blott en gång, och då lyckan
icke gynnade denna kärlek, trädde resignation, derefter humor och — som det synes —
ett visserligen blott ytligt burschikost lättsinne i dess ställe. Mozart har tecknat
kärleken i dess mest concreta uppenbarelseform: hos Beclhoven uppträder den såsom
förklarad, ideal passion; hos den förre är den ett öfvergående moment, hos den sednare
en makt som omfattat personlighetens innersta kärna.
Haydn var orlhodox catholik och bad mycket. Icke emedan det kyrkligl-religieusa
elementet var hos honom verkligt lefvande, — för hans öfvervägande lustiga,
skämtsamma natur, för hans rent menskliga känslosätt var forntidens allvarliga, religieusa
stämning hel och hållen främmande — men han bad, emedan hos honom, såsom
slående utom reflexionens område, något tvifvel aldrig vaknat; han bad, emedan han aldrig
trädt ut ur sin tillvaros tidiga vana och barnsliga omedelbarhet. Hans egentliga
religiositet, hans sanna inre stämning är natur-religion, är tron hos det oskyldiga barnet,
som endast genom glädje och barnslig lek förmår yttra sin andakt. Mozart visar sig
icke endast ytligt berörd af catholicismens verldsåskådning. Uti ett sällskap i Leipzig,
der några beklagade att så många Componisler förspillt sina krafter på otacksamma
kyrkotexler, talade han med största värma om de religieusa minnena från sin barndom
och om den salighet som blott en återblick på denna tid af tro honom skänkte. Han
har i »Requiem» visat huru djupt han var genomträngd af sin Kyrkas intryck, , och alt
de, om än domnade, likväl aldrig fullt utplånats ur hans inre. Mozart, predestinerad
alt i sig reproducera den samtliga förtiden, alt till ett stort helt sammanfalla dennes
t •
enstaka sträfvanden, visar äfvcn i sig dess religieusa sublimitet såsom förutsättning, ’
såsom bakgrund, men just emedan han sammanfattade det olikartade, benyttjande
detsamma såsom material för sin nya byggnad, kunde nämnde kyrkliga sublimitet hos
honom endast erhålla betydelsen af någonting förgånget, och hans religieusa värma vill
således på det hela icke belvda stort mer, än hos Göthe lutningen till chrislendom
under de sednare åren af bans lefnad. Han var, likasom Gölhe, i öfvervägande grad
verldsligt sinnad: att bringa det sköna till uppeubarcise var begges uppgift.
Beelho-ven, visserligen, likasom hans föregångare, född catholik, var likväl alldeles för
mycket fattad af den moderna åskådningen, reflexionen var hos honom för myckel
förherr-skande, subjectivilelen alltför mäktig, för att han skulle hängifva sig under en kyrklig
objeelivilets valde. Hans »Christus» är en i allo verldslig hjelte, som ej ens i aflägs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
