Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då man således erfar atl Akademien med sina alli for knappa tillgångar likväl på.
del mest omsorgsfulla sälL verkat för sitt Läroverk ocli för tonkonstens framgång, så
bör man kunna hoppas alt Rikets Ständer, som alllid visat en varm känsla för
uppfostringsanstalterna, skola behjerla detta Läroverks alltför nedtryckta ställning, och
lyssna till dc många skälen som tala för dess förbättring och utvidning, samt genom
ökadt anslag sätta det i tillfälle atl blifva en fullständig Läroanstallt, värdig ett land som
i vetenskap och skön konst m. m. vetat att följa ullandel i liera dess riktningar.
Om Orgeln.
Fjerde Artikeln.
(Forts. fr. N:o II.)
• ■ . •
På grund af pipornas olika form och deraf sig härledande tonernas olika beskaf-,
fenhet, indelas Orgelns stämmor i följande klasser: 1:o) Principalverk, 2:o) Alix-
*•*#{! », # • . M. • • * • • • i • # !• r !’ * I* •• ft# • f ^ ,#<• 4 f
turverk, 3:o) Bor duns t ii mmor, 4:o) Gambslämmor, 5:o) FlöiIverk, och 6;o) Rörverk.
* I* • • • I * I *
Några kalla de förstnämnda 5 klassernas stämmor med ett gemensamt namn Flöjtverk.
i ° . > i • © J
Denna benämning är öfverflödig. då man redan har en vida bättre betecknande, nem-
:* ?! . ;P .> m| / »> . t » : . •• . .. • *r . . r • ’ •••*♦’{*,
ligen Lab i al stämmor eller Labialverk. Alla pipor, tillhörande dessa fem klasser, äro
O .*/,•> f \ r \:• •‘.l r 1 I • « 1
försedde med labier; men ingen lärer kunna påslå alt alla dessa pipors toner äro
, • y ’ t • •. • :r : * • i ■ r • • •; * »
flöjttoner, allrpminsl gambslämmornas. Med dessa sednare afsågs från början alt härma
slräkinstrumenters, men icke någon flöjts toner, hvilket en del af dessa
stämmors namn redan antyder. En gemensam benämning af Flöjt verk är derjemlc
ganska missledande. Skickliga orgelspclarc vela rätt väl att hvarje här ofvan upp-,
räknad klass af stämmor måste begagnas olika. I en väl anordnad (disponerad)
Orgel måstp dessutom nödvändigt representanter ur hvarje särskild klass finnas, så
väl inom manualen som inom pedalen: härifrån endast myckel små verk undan-
i. *i. • ; t 1..........; ; :: „ r J
tagne. Det är mycket troligt att forntidens flöjter, hvilka voro försedda med
labier, gifvit anledning till labialstämmors uppkomst. Rörstämmor tillkommo efter
all anledning långt sednare. Men flöjter med labier hafva numera nästan alldeles
kora-mit ur bruk. De Ivännc nu allmännast begagnade Flöjttraveret och Piccolaflöjlen äro
ulan labier. Det är således icke nödvändigt alt hvarje labialstämma skall gifva
flöjt toner.
Hvad angår 1, 2 och 6:tc klassen, så är väl ingen i förlägenhet om, hvilka
stämmor skola’tilldelas hvardera af dessa klasser; men så mycket mera i anseende till den
3, 4 och 5:te. Några författare uppgöra gränserna mellan dessa sednare alldeles
godtyckligt; andra tyckas icke alls bekymra sig härom, utan kalla samma stämma än
bordun, än gamb, än flöjt.
Några bruka sammanslå Mixtur- och Principal verk en till en klass. Sannt är väp
att alla hithörande stämmors pipor hafva samma form och göras af lika fin metall,
vanligen Engelskt tenn. Mensuren är i allmänhet äfven lika; men mixturernas
uppskär-ning är smalare. För vår del anse vi icke vara tillbörligt att sammanblanda
tvetydiga och sinnförvirrande Mixlurer med de ädla stämmor, hvilka äro allmänt bekanta
under namnet Principal. Den egentliga Principalen har fått sitt ståtliga namn,
(första eller förnämsta stämman), visserligen af «in klara och vackra ton,] men för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
