Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryck. Oetava-slämman
brukats att gifva hvarje
minst *2:ne, oftast 3:ne, icke sällan 4
octav högre itu den andra.
Den gröf-
namligast derföre, all denna lon faller sig synnerligen redig och beqväm för örat
och af denna anledning blilvil antagen såsom normalstämina vid Orgelns slämning.
Framför alla andra äro Principalens pipor af en särdeles enkel och behaglig form. Af
gammalt har inan derföre ställt dem främst i Orgeln och gifvit dem politur. Om
der-jemte orgelhusets framsida erhållit cn vacker form, försedd med några enkla men
smakfulla prydnader, så gör redan sjelfva anblicken af en Orgel ett angenämt
inär liil alla delar en verklig Principal. Det har alltid
manual och pedal
principaler, dock af olika tonhöjd, den ena en
sia har alltid kallals Principal; hvardera af de öfriga, utgörande oelaver till
Principalen, har lått namnet Oclava. När Principalen är 8 fol, så kallas den dernäst Octava
• •
4 fot och den dernäst Octava 2 fot, eller Super-Octava 2 fot. Ar Principalet! 16 fot,
så blifver den dernäsl Oclava 8 fol, o. s. v.
Mixlurerne äro dels eukla, dels sammansatta. Hvarje sammansalt Mixtur har
2:ne, oftast flera pipor för hvarje tangent, hvilka på cn gång ljuda när tangenten
ned-tryckes. De stämma dock icke alla lika. Den ena stämman har en qvint och cu
terz, den sednare stundom omkastad (ill decima; cn annan qvint och octav, en
annan terz, qvint och octav; och åter en annan tonica, terz, qvint och octav. Hvarje
stämma har en pipa for hvarje intervall; men oftast fördubblad, ja mångdubblad,
isynnerhet i Scharfeu, Cornetten, Mixturen och Cimbeln 3, 4, 6, i mycket gamla verk
10, 12, 20, 30, till och med 40 gånger. De flere pipor, hvilka tillhöra samma
intervall och ljuda unisont, utgöra och kallas en pipehor, eller blott chor. Dc flesla
Mix-turerne äro mycket höga, skarpa och skrikande. Den lägsta choren i somliga är 2,
i andra blott 1 fol, de öfriga i förhållande ännu korlare. De måste derföre
återtagas, eller tillåtas repetera octav efter octav. Fordom hade man många konstiga
reg-lor för omkastningar af intervallernas lägen inom de olika mixlurerna, om hvilka det
dock icke lönar mödan att laga närmare kännedom.
(Forts.)
Violquartettcu*
Öfversdtlning.
En tonvåg mcnskolifvet ilar
igenom iuånblekt moll och soligt dur,
tills diidscadencen tvst deröTver hvilar,
V I
och löser evig harmoni derur.
»Alt höra en qvartelt af den herrlige Beethoven i denna lilla siad så själfullt
utförd, hade jag icke föreställt mig!» sade jag till min ledsagare, och lyssnade med
spändare uppmärksamhet till dc melodirika vändningarna, och till accompagnementcts
brusande haf, på hvilket altstämmans sång framgled, likasom en fredlig julle.
Tonerna ljödo allt närmare, och alltmer slräfvade milt öra efter den källa, hvarur de
smältande ljudvågorna strömmade.
Vi befuuno oss på en trång gala i östra ändao af en småstad, dit jag anländt
före aftooskymningen, »Alla Själars Dag», för alt i daggryningen åter lemna densamma.
För alt likväl medtaga ett litet intryck från milt ualtqvarter, bad jag en åldrig man i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
