Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a= t Urysfcalf-Palalset bar en Monsiec-Goncert blifvit gifvewy vid britten så många
Konstnärer medverkade, alt vi icke ära i stånd kunna; angifva deras antal.
= Musiken till »Santa Chiara», — den af regerande hertigen Ernst TI «/ Saxen
Coburg Gotha componerade nya operan,, — lofordas mycket. Utom; denna opera lår’ hait
skrilvrl:. luttra, Tony och Gasi Ida, alla förtjenta al det bifall de vunnit i Wien,
Berlin, Brussel, London m. fl. 9iäder, der de gifvils. Instrumenteringen i »Santa Ghiara»»
vittnar om en kännedom af vår nuvarande orchesters resursser, som är värdig de
största mästare. Den framgång denna nya opera rönt ställer dess författare blond
epokens förnämsta tonsättare» ’
= Den- utmärkta Pianisten och. kompositören M.. Julas Scfwlhoff\ som gjort em
^ • /-• # •• #
artistisk rcsat genom Spanien,. Portugal^ Österrike,. Preussen och Ryssland^ och som
äudu in i. Krim gjort sitt namn kändt och beundradt, har, på sin härslädes i Erardsktf
salongen) nyligen gifna. Conoert, fått emotlagai en hyllning, sådan den vanligtvis eguas
furstarna i tonkonstens verid. Han bar speJat en sonate af Beethoven samt flera al?
sina, egna- kompositioner,, hvarihland »le Chaul du Pécheur» synnerligast anslog äbö»
ra me..
te Rigoleito af Verdi gör sitt triumftåg genom alfa Europas thealrar. En
Berliner Musiktidning säger om denna opera, att den erhållit en framgång sådan få operor
haft alt berömma sig afi Verdi har här visat prof på’ en: utomordentlig talang, ocb
med detta arbete tagit ett stort steg framåt. Vackra och nya melodier finnas här icke?
fä. Instrumenteringen* är af en utsökt smak, originel samt icke bullrande? Rigoleito
kominer att länge bibehålla sig på repertoiren.
= M. Hulevy sysselsätter sig mycket med? litterära arbeten*. I sista numret af
»la Revue de Paris» stod alt läsa en högst intressant uppsats af hononv öfver Abbé
Bourdelot, och nyligen i »Monitoren^ en novell under namn af La baron de [Stora.
M. Halévy tyckes med samtna- lätthet och beheirskniug föra såväl’ eompomstens som
skrifslällarens penna.
= Milano. Mendelssohns »Paulus» gör här furore,
=*= Florenz. Bland alla Italiens- städer Utmärker sig ingen såsom Florenz,- för
musikalisk bildning oeh vården af klassisk musik, och i ingen står den musikaliska
dilettantismen pä en sådan höjd som här. — Professorerna Giorgetti och Maglioni
veta att vinna Italienarne för Beethoven, Mendelssohn, Sohabert, Humme], uch lyckas
reformefa deit musikaliska smaken.
= Döessa. I Pariser-journalen -»la France Musicalen för den 2£ April läsésr
Pianisten Henselt fortfar att vistas härslädes och är i högsta grad firad af konslvannetria.
= Boston. Det Hændelska och Haydnska Sällskapet är mycket verksamt.- Vid
den sista tyska Concerlen blefvo vi bekanta med en sångerska M:li Lehmann. Den
unga intagande sångerskan blef på det mest vänskapliga sätt emottagen och uppfordrad
att qvarblifva under saisonen. - Delta oaktadt har »Grcrmanians» (om vi ej misstaga
oss, så är D:lle Lehmann från Köpenhamn, och gjorde på sommaren 1851 ihed sina
Ivetine bröder ett besök i Stockholm) lör afsigt att lemna Boston och öfver New-Örleans
återvända till Europa.- Ett artnat sällskap,- »Musical Education Society, är ett bland
de förnämsta. Detsamma har uppfört oratorierna »David», »Samson och Elias.»
Endast medlemmar af sällskapet utföra solopartierna, främlingar vägras all medverkats
STOCKHOLM, TRYCKT UOS ISAAC MARCUS, 1834.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
