Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lerna (versraderna?) utan något afbrott efter hvarandra, likasom vi oafbrutel afsjunga
en folkvisa till dess slut. Otillålliga äro derlöre alltid de luckor, som* vid
bortfallande mellanspel uppstå mellan de enskild ta choralstropherna. De äro att förlikna vid
en vandrare, som sladnar hvar femte minut för alt hvila sig.»
Ilvad nu först beträffar alt mellanspelen skulle vara nödvändiga, emedan de leda
sången vid öfvergången från ena versraden till den andra, får jag erinra, att
menigheten träffar första tonen i följande versrad lika säkert der inga mellanspel begagnas
som der de begagnas, och alt således dessas nödvändighet i detta afseende på goda
grunder kan belviflas. Under en skicklig orgelspelarcs hand kunna de visserligen väl
låta höra sig, men utgöra, efter milt sätt all se saken, endast främmande tillsatser,
de der oftast störa intrycket af det allvarliga i sjelfva choralen. Alt anvisningar och
föreskrifter huru sådana mellanspel skola ändamålsenligt inrättas, blifvit i åtskilliga
läroböcker upptagne, bevisar blott att anledningen till dessa mellanspelens uppkomst,
nämligen Ferinaternas betydelse, blifvit missförstådd. Fcrmaterna i choralen motsvara
inlcr-punktionslecknen: att de iakttagas i sången är således riktigt, — men de borde äfven
iakttagas i orgelaccompagnemenlet; så mycket angelägnare som derunder lemnas tillfälle
åt grundtonen alt några ögonblick qvarligga och bilda en bas till den i kyrkans
echo-rika hvalf förklingande accorden. Den ögonblickliga hvila som härunder inträder,
samlar tanken till ett slilla begrundande, hvilket eljest stores af orgelspelarens
qvinlile-rande på egen hand, äfven om han till detta mellanspel begagnade aldrig så svagt verk.
Orgelspelarens uppgift vid accompagnerandet af choralsången, är att med, efter texten
noga afpassade stämmor, strängt följa melodien, och icke genom egna tillsatser brodera
densamma, om han än genom dessa skulle förmena sig kunna uppbygga menigheten.
Orgeln får icke under choral-sången uppträda som cn sjelfständigt verkande organ;
den har derliil tillfälle i för- och efterspelen.
Det förekommer mig alltid, när jag hör dessa mellanspel begagnas, som skulle man
frukta alt genom det ringaste uppehåll i spelet komma den sjungande menigheten alt
förlora tråden af den tankegång den med choralmelodiens första ton begvnnt alt följa.
H—r.
Underrättelser frAn In- ocli Utlandet.
Stockholm. D:lle Valerius har återkommit till hufvudstaden efter några års vistande
i Tyskland, der hon fullkomnat sin sång. Vi hafva att anmäla hennes Concert den 27
Maj på Kongl. Theatern, med biträde af hela orchestern och flere af den lyriska och
dramatiska scenens artister. — D:IIe Valerius uppträder dervid med Arian ur
Sömngån-gerskan »Come per me sereno»; Grcfvinnans aria ur Figaros bröllopp; »Vår och kärlek»
Komans af Herm. Berens.
= Götheborg. Fröken Sandels’ Concert egde rum den 11 dennes, och var besökt
af 4 å 500 personer. Hon eger cn ovanligt klangfull röst och gör sitt piano så vackert
alt det aldrig förfelar sin verkan. Bland de numror, som tycktes mest anslå, var den
sköna Balladen ur Kung Carls Jagt, af Pacius: »Och hafvets unga tärna, hon gick en
qväll så varm», och derefter »Tyrolerskans Hemkomst», Romans af M:me Malibran.
Fröken Sandels afreste dagen efter Concerten till Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
