- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / FRÅN APRIL 1853, TILL DECEMBER MÅNADS SLUT 1854 /
210

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I U DVJVJ JC’J

• * ^

• é

älsklige,
tigt i elt annat.

lighet, likväl, pä det hela, ej anslog ändå mer än den gjorde. Man har dock endast
siannal vid denna förundran, utan att söka utforska orsaken till förhållandet.

Vår innerliga öfverlygelse är att ett drama-lormadt oratorium, ämnadi, såsom Elias,
alt uppföras i en kvrka eller concerlsal och icke på ihcatern med tillhörande aktion och
scenisk utstyrsel i öfrigl, är elt otilig; och Vi skulle ej kunna förklara huru
Mendels-sohn med sin erfarenhet, sin säkra takt och sitt fina omdöme kunnat välja denna form,
såvida vi icke nogsamt insåge alt den var den enda möjliga lör honom, dä han ville i
en tafla framställa sin hjeltes hela offentliga lif och derjemte få lägenhet till dessa
lyriska ulgjntelser, dem han alltid så högt älskade och som hos honom också alltid äro så

Men den fördel, han dymedelst i ett hänseende vann, lappade han olvifvelak-

Dct är sannt att Handel visserligen äfven begagnade denna form i
en del af sina oratorier, nemligen de första; men dervid bör anmärkas att dessa voro

I

primitift beräknade för, scenen. Så snart han genom det ortodoxa engelska
prester-skapets förbud mot deras uppförande på allmän theater, annorlunda än såsom
concert-pjeser ulan all aktion, fann sin väsentliga aisigt med dem tillintetgjord, ombytte han
också formen för de följande, dem han byggde på rent episka grunder. Han fann
nemligen att en dramatisk musik utan dermed förenad dramatisk handling och öfrigt sceniskt
understöd icke kan åstadkomma mer än ett ofullständigt, ett haifl intryck, ungefär
liknande det man emottager vid läsningen af en enkom till uppförande skrifven
theater-pjes. Och att denna hans åsigt var riktig har sedermera flera gånger bekräftats och
bekräftades äfven, såsom ofvan är an lyd t-, i någon mån vid concerten den 10 Juni.
Kommer Elias ytterligare alt gifvas, torde förhållandet än mera blifva satt utom tvifvel.

Saken är också ganska naturlig. Må åhörarens fantasi vara än Så liflig, må,

under det han åhör l. ex. den förr omnämda scenen mellan Elias och enkan eller den

*



mellan Elias och gossen o. s. v., hans inre syn för honom framställa händelserna i all
sin fullsländighet; en ofrivillig blick af de kroppsliga ögonen upp ål musikläktaren med
de der placerade eleganta damer och herrar, hvar och en med sin notslämma i hand
och till på köpet anföraren med sin taktpinne i full sväng, skall dock vara tillräcklig
för alt genast skingra alla hans illusioner.

De gamla dramatiska oratorierna, från det första af Emilio del Cavaliere till dem
af Hände/, voro i sjelfva verket icke annat än operor, beräknade för scenen, och kunna
med skäl anses såsom förelöpare för den sedermera uppkomna s. k. opera seria.
Benämningen fingo de sannolikt efter den lokal der det första stycket i denna genre först
uppfördes, nemligen bönrummet (oralorio) i kyrkan della Valicella i Rom, som för
tillfället enkom inreddes till theater. Alt deras innehåll företrädesvis (dock icke
uteslutande) blcf bibliskt var en följd al tidsandans allmänna riktning, uppenbarad jemväl i
andra konstgrenar, men förutsatte ingalunda att dessa stycken skulle utföras i kyrkor,
sedan theatrar, tillräckligt rymliga för att emollaga dem, hunnit byggas. Dit hörde de
tvärtom obestridligen.

Annorlunda är förhållandet med de kyrkliga oratorierna: deras plats är i kyrkan
eller concerlsalen. All dramatik hr också ur dem bannlyst och endast det rent
kyrkligt-religiösa elementet herrskar der. Sådana äro förnämligast Händeis oratorier »Israel i
Egypten» och »Messias», sådant äfven Mendelssohns »Paulus». Åt sin Elias kunde bau

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1853-1854/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free