Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
icke ge dcnna karakter, ämnets beskaffenhet hindrade det, men också bekom dymedelst
detta verks sammansättning icke den fasthet och hclgjuteuhel som det förras.
Hade Mendelssohn kunnat besluta sig för all, med uppoffrande af några lyriska
partier, ge sin Elias en rent dramatisk form, och, för alt få den store profetens hela
lef-nadslopp fullständigt skildradt, fördelat ämnet i tvänne operor, på samma sätt soin vi
äga en Jphigenia i Aulis och en i Tauris, samt för öfrigt i musiken bibehållit de
dramatiska grundtankar den nu innesluter, skulle vi tro alt han åt sina sublima
musikaliska idéer beredt en framgång, unnu större än den de i hans närvarande verk
obestridligen både erhållit och förtjena att erhålla. Icke heller kuude ämnet ha ansetts blifvit
• •
profaneradt genom en värdig scenisk framställning. Aga vi icke redan de bibliska
berättelserna om Joseph och hans bröder, om Alhalia, om Moses sålunda behandlade, ulan
att mau ur religiös synpunkt funnit någonting alt dcrcmot erinra?
Måhända skall hvad vi här ofvan yttrat icke finna anklang hos flertalet af läsare ;
vi ha dock till stöd för vör åsigt anfört både historiska och estheliska skal. Se vi åter
bort från det — enligt vår tanke — mindre lyckliga i sjclfva valet af formen för det
Mendelssohnska verket och betrakta detsamma ensamt ur musikalisk synpunkt, så ha
vi ingen anmärkning af egentlig vigt att göra, och draga cj i betänkande att sätta
denna storartade tonskapelse i främsta rummet bland sina samtida, åtminstone blaud
dem vi känna. Allt röjer, jerole ett fulländadt mästerskap i lechniken, den varma, den
innerliga kärlek hvanned den älsklige konstnären omfattat sitt ämne, hvilket han
fullkomligt beherrskar; allt är sedt i stort, allt tänkt och äfven i de flesta fall ulfÖrdt
med lika inycken ekonomisk reda som upphöjd poetisk blick, allt har fått sin analoga
färg, vare sig af strålande glans eller djupt dunkel. Och skulle än ett eller annat
mindre lyckligt infall hit ha förvillat sig, skulle än vissa partier förråda någon trötthet,
likasom harmonierna der och hvar bära vittnesbörd om alt deras upphofsman ej i allo
förmått eller velat emancipera sig från »tidens oro och (förmenta) kraf», så skall dock
kännaren, som bortom denna något fördunklande slöja upptäcker det väsendlliga af den
herrliga bilden, vid bestämmandet af tonverkets plaLs inom konstens helgedom,
säkerligen och ovilkorligt kasta sina blickar åt grannskapet med Handels och Sebastian
Bachs odödliga skapelser. B/nn,
Musikaliskt Portratt-Galleri.
viii.
Tincenzo liellini. *’
(Forts. fr. N:o 2fl.)
4 _ ’
I recilativerna låter Bellini bipersonerna sjunga helt enkelt parlando;
hufvudper-souerna deremot ger han mera melodiska phraser, hvarigenom de som dramatiska
personer betydelsefullare framträda, och som förnämste sångare kunna låta det pikanta i
sin röst på ett mera glänsande och behagligt satt framlysa.
Då de vanligtvis uppträda med ett recitativ, så erhålla dc derigenom det bästa
tillfälle att genast vid sin första enlrée för publiken framställa deras rösts hela förmåga
af klang, hvilket, ifali orchestern toge alltför liflig del i accompagncmontet, icke på elt
så eclatant sätt läte sig göra. Se t. ex. Amiuas första enlrée.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
