Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• ^
bifall lärer bestridt en organistbefattuing, egde särdeles vackra anlag för konsten; flera
af hennes sanger röja cn liflig och flersidig uppfattning, varm fantasi och ej vanlig
uppfinning. Hon var elev af den ypperlige kompositören Edvard Brendler, hvars
förtidiga bortgång utan tvifvel äfven för henne var en ganska kännbar förlust.
— Paris. Roger leinnnr stora operan; han har måst gifva vika för sin af
direktionen mera gynnad medlällare, Gueymard. Roger har dock förhoppningar alt hlifva
reengagerad, emedan Mcyerbeer ur sin portfölj icke lemnar »Afrikanskan» med mindre
Roger öfverlager tenorpartiet.
— Leipzig. I slutet af lörra månaden skulle cn festlig sammankomst af de fordna
eleverna vid härvarande Thomas-skolan ega rum. Det var att förutse, att ett större
antal musikaliska notabiliteter och musikvänner skulle inträffa, och hade man för afsigt
alt dervid uppföra det, sedan längre tider icke hörda, Oratorium »das Ende des
Gc-rechten» af Schicht, som for 100 år sedan var Organist i Thomas-kvrkan.
I Berlin dog den 13 Juni enkan efter Albert Lortzing, född Alilcrs; under sin
tidigare lefuad var hon skådespelerska.
— Från Florens berättas att Rossini ligger mycket sjuk.
— Den tvsk-engelska operan i London gaf den 14 Juni Mozarls »Enlevcringcn
ur Seraljen»; denna i London okända opera emottogs med bifall. Hufvudpartierna
utftir-des förträffligt af Herr Formes, D:ll Agnes Bury och Fru Httdct’sdorf.
^ t r*
Meyerbcers »L’Eloile du Nord» omarbetas för operan i Petersburg. Åtskilligt
af texten lår ej passera.
= Bland veckans nyheter i musikhandeln anuiäles: Sex Sånger vid Piano, af
Otto Lindblad, 4:dc häftet, 40 sk. B:co., och Sex Sånger vid Piano, af F. A. Frieberg, 2:dra
häftet, 1 R:dr B:co. Af dessa omtyckta tonsättare hafva vi på de sista Ivenne åren icke
erhållit något nytt; de nu ulgifna sångerna skola helt visst finna ett så mvcket lifligarc
emoltagande. Af Berens och Bendix hafva utkommit nya Salongs-piöcer för Piano: af
den förre »R&verie d’unc jeune fille, Morceau;» at den sednare »L’ii Soir å la Campagne»,
Noclurne Romantique. Vi återkomma till dessa tonverk framdeles.
Anekdoter.
• •
Då inan en gång gjorde Paganini den frågan, »hvilken han ansåg for den förste
Violinspelare i verlden,» svarade han: »Hvem som är den förste, vet jag ej, den andre
är Lipinskv.»
= På en af Pariscr-theatrnrne sjöng en gång en mycket klen sångare med svag röst
och kort andhämtning en längre bravuraria. Publikens önskan var endast den alt
han snart målte sluta. En enda gäll röst hördes ropa: da capo! För sångaren var
detta en uppmuntran, ropet hörsammades genast, han bugade sig åtskilliga gånger och
började på nytt, oaktadt alla hvisslingar ocb allt väsen. Han kom lyckligen till slutet.
Det nppstod på nytt hvisslingar ocb buller, men samma galla röst hördes ånyo med
da capo! Nu först blef det riktigt tumult i salongen, man ställde da capo-roparen till
ansvar. Han ursäktade sig med följande:
»Je voulais faire erever celte cauaille.»
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1854.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
