Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slcycrbecrs lin g dom spe ri od.
Giacomo Meyerheer (Jakob Mever Beer), son af en rik bankir i Berlin, föddes
i sistnämnde stad 1794. Bedan vid fyra års ålder visade ban tecken till ovanliga
musikaliska anlag. Hans lifliga uppfallningsgåfva fastade sig vid de melodier han hörde
af kriugvandrai-’jde posilivspelare utanför sin faders bus. Det var icke ovanligt alt se
gossen efter en sådan konsert skynda till pianot, för att ålergifva det börda, hvarvid
lian med venstra banden sökte åstadkomma den harmoniska delen,
utveckling väckte snart uppmärksamhet bos lians omgifning, och
ej uågot medel för alt befordra den gryende lalangens utbildning,
åt Lauskas ledning, en grundlig klavcrlärare ur Clemenlis skola.
lians tidiga
sjalsfadren försummade
M. anförtroddes
M. gjorde förvå-
della studium erfordrade,
berömde orgvirluoseu och
Det egna och originella,
naude framsteg, och redan i sill åttonde år ådrog ban sig i säliskapskonserler en
allmännare uppmärksamhet. Följande året erhöll M. genom Zeller undervisning i
generalbasens och kompositionens elemeuter. Dock a fsk räck I es gossen utaf denne lapares
kärl vare behandlingssätt och utvecklade ej den Hit, som
Vid denna lid gjorde M. Abbé Voglers bekantskap, då den
teoretikern af en händelse kom att höra hans pianospel,
som framlyste ur gossens improvisationer, gjorde på Yogier ett betydande intryck; han
förutsåg hvad M. cu dag kunde blifva, och fattade ett varmt intresse för honom. Då
kort derefter den berömde Clemenli kom till Berlin, der lian någon tid ämnade
uppehålla sig, fann han sig så intresserad af M:s pianoföredrag, att han, oaktadl sin
motvilja lör lektioner, åtog sig den flitige gossens ledning, hvarmed han, så länge han
vistades i Berlin, lortfor med största nit. Före sitt lionde år och utan egentlig har-
endasl ledd af anlag och instinkt, ej allenast komponerat ett
sångstycken, utan ock en ouverlyr till Wiclands skådespel
»Alecste»; valdhoruen i »D-moll», som förekomma i delta arbete, förråda ännu brist på
kunskap. Icke destomiudre hade delta till följd all gossen erhöll en ny lärare i
kompositionen. Valet föll på kapellmästaren B. Anselm Weber, elev af Voglcr. M.
fann uti denne konstnär en entusiastisk beundrare af Gluck; eu grundlig kännedom
af denne mästares ypperliga deklamation, af dramatisk stil i allmänhet,
instrumentation och konstens estetiska praxis, innehade Weber i fulil mått, och kunde i delta
hänseende bibringa sin lärjunge oskattbara insigler; men derjemte var hans
harmoni-kunskap endast ytlig, och föga bekant med kontrapunktens och iugans reglor, kunde
han blott med stor möda leda sin elev på denna mödosamma bana, och måste
merendels ölverlemna honom åt sig sjclf. Följande tilldragelse ar i detta hänseende
intressant: M. kom en gång till sin mästare med en fuga, den han nyss författat; denne, på
inonikännedom hade M.,
större antal piano- och
en
g«*‘g
förvånad öfver arbetet och smickrande sig med föreställningen att äfven han
kunde bilda musikaliska talanger, beslöt att säuda mästerstycket till Abbé Vogler, och
gladde sig redan i lörväg öfver sin triumf. Med otålighet afvaktade man svaret. Det
dröjde länge; ändtligen anlände ett paket; Weber uppbryter det med stor ilver och
ser sin förhoppning grymt- sviken, då haii i stället för de väntade utbrotten af beundran
finner en afhandling öfver fugan, i tre afdelningar; första delen innefattade i
summarisk korthet de till denna kompositionsart hörande reglorna; den andra, med
öfverskrif-teu »Lärjungens Fuga», innehöll en analys af Meycrbecrs arbete, hvilket eller denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
