Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enlationcn af sin opera Paul et Virginie, följde gensdarnten honom in på scenen,
hvilket framkallade ett sa oerhördt skralt, att han från denna afton återfick sin fulla frihet.
En till kompositionen af operan Télémaque hörande anekdot har berättats af
mästarens cnka, och är för honom högst karakteristisk. Under det Le Sueur nemligen
var sysselsatt med nämnde verk, bevistade han en session af assemblée consliluaute,
hvarvid Mirnbeau höll ett tal. Då nedstörtade plötsligen den estrad, hvurpå Le Sueur
befann sig, och i detta ögonblick, då han sväfvade i verklig lifsfara, utropade han,
förgätande sig sjelf: O mon Dicu! je ne finirai pas Télémaque! (o min Gud! jag
far då icke sluta Telemaque!) — Då flera menniskor omkommo vid detta tillfälle, så
behöll Le Sueur till slutet af sin lefnad äfven en motvilja för högt belägna teaterloger.
Den berömda operan »Barderna» utestängdes genom intriger i flera år från sceneri,
apoleons allsmäktiga ord gjorde ändlligeu slut på dessa usla kabaler, och operan
upp-ördes i Juli 1804. Kejsaren och kejsarinnan, som värderade konstnären ganska högt,
oro närvarande vid första representationen. Operans framgång var utomordentlig,
och sedan kejsaren sjelf inför allas ögon deltagit i bifnllsytlringen, lät han vid tredje
aktens slut kalla Le Sueur i sin loge. Denne var sysselsatt med anordningarne på
teatern, hade på två dagar icke varit ur kläderna och tvekade att i sådan utstyrsel
visa sig för kejsaren. Men denne sade, då han underrättades om konstnärens skrupler:
»jag vet livad en bataljdag har all betyda och skali lika litet ge akt på hans klädsel,
som på mina generalers». nVenez jouir de volre triomphe», yttrade han till den
inträdaude Le Sueur; »vos deux premiers acles sont magnifiques, ma is le troisiéme
est inaccessible/» (»Kora alt njuta er triumf!––––edra båda lorsta akter äro ypper-
liga, men den tredje oöfverträlllig!») härefter måste konstnären sätta sig mellan honom
och kejsarinnan, för att från denna hedersplats vara vittne till sin fortfarande triumf.
Följande dagen öfverlemnade general Duroc åt mästaren hederslegionens
dekoration (som på den liden betydde något mera än i våra dagar) med inskrift: »L’Empe-
reur des Franpais ä Pau teur des Bardes». (»Fransmännens kejsare till Bardernas
• •
författare».) Afven en penningsumma var bifogad.
* Den berömde målaren David skref, sedan han bevistat en föreställning af Barderna,
följande genom sin enkla skönhet utmärkta ord:
Hnrifl a Sueur*
Quand mon pinceau com/nencera it se geler, mon dme ä se glacer, firai
réchauffer t un el Pautre aux sons brillans el passionnés de volre lyrc>u (»När
min pensel en gäng börjar blilva stel och min själ kall, skall jag åt båda hämta ny
värma från de glödande och känslofulla ljuden af eder Ivra».)
Då samma opera öfverlemnades till kejsaren, hvilken den var tillegnad, sade han:
Qu’on le melte dans ma bibliolhequc, il en Jera le plus bel omement;*> (den skall
uppställas i milt bibliotek, hvars förnämsta prydnad den skall utgöra»;) och sedan han
befallt att åt Le Sueur utbetala 3,000 francs, yttrade han: »C’est pour la reliure au
moins, car s’il fallait payer le méi’ite de Pouvrage, il me faudrait vider une cassetie».
(»Det är för bandet åtminstone, ty om verket skulle betalas efter sitt värde, finge jag
tömma en kassa».)
De största män bland Le Sueut’s samtida egnade honom sin beundran, och det är
bekant, med hvilken aktning Beelhoven yttrade sig om Le Sueurs opera: »la Mort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
