Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
%
voro, och äro icke i Italienarnas smak, hvilka föredraga lälla melodier, flylande sång
och enkcll accnmpagnement, samt gerna lör melodien uppoffra harmonien. Af den
orsaken utföll Livornesarnes omdöme om operan »Adriano in Siria»: alt den var dem
alldeles för lärd. f
Just genom alt utgå fråu sig sjelf, och utan all slafviskt slula sig till sina
förelrä-dåre eller samtida, kunde han uppträda med den originalitet, som i hans sednare
arbeten så angenämt och mäktigt griper oss. De verkliga konstkännarne bland hans
landsmän sågo dock i hans verk något högre, ovanligare, och väntade af denne unge
konstnär en önskad revolution i sin nationalmusik, som också måhända kunnat inträffa,
om Cherubini qvarsladnal i sitt fädernesland, och der gifvit sina composilioner den
universalitet, som lians följande tonsättningar i så utmärkt grad visade sig äga.
Uppmuntrad såväl af den lyckliga framgång hans arbeten rönt, som af Sartis
tillstyrkande, vågade Cherubini sin första ulflygt, och företog densamma till en temmeligen
aflägsen ort, nämligen till England, hvars hufvudstad just då hade att uppvisa en
för-träfllig opcrapersonal. Under loppet af åren 1785 och 178G lulländade han operorna
»la Finta principcssa» och »Giulio Sabino», hvilken sednare seria-opera skrefs enkom för
den oförlikneliga sångaren och skådespelaren Marchesi, samt åtskilliga nya stycken,
hvilka inlades i operan »Marchcsc di Tulipano» af Paesiello. Omedelbart harpa begaf
han sig till Frankrike.
Hittills hade han blifvil trogen sina inhämtade grundsatser, all melodien är
hufvud-postulatet, men att den harmoniska delen måste vara henne strängt underordnad. Del
var under inflytelsen af denna grundsats, dock likväl med bibehållen sjeifständigbet,
som han hittills, eller Sartis förebild, hade arbetat. 1 Paris skulle andra vyer öppna
sig för hans konstnärliga blick, här skulle den hos honom inneboende slumrande
snille-kraften uppspira till fullt medvetande. Det var här han första gången hörde Joseph
Haydns fantasirika symphonier, och dertill utförda med den möjligast länkbara
fulländning. Här fick han förnimma Mozarts polvphona jälleskapelser, och nu utbröt lians
med ens lända inspiration i den klaraste låga. Haydns arbeten blelvo emedierlid hans
käraste studier, lian medgaf sjeif öppenhjärtigt, livad också hans partiturer bevittna,
alt för allt hvad han kunnat frambringa af värde, hade han Havdn och Mozarl all tacka.
Af Havdn fick han lära alt i det skönaste jemmnåtl förena det lälla med det svåra,
behag med kraft, skämt med allvar, lek med värdighet. Del var efter bekantskapen
med Haydns snille, som Cherubini i sina arhclen mera beslämdl antog delta
aphoristi-ska, lakoniska skrifsält, hvilket i fä ord säger så mycket, och som, om än uttryckande
sig kort, dock tilltalar åhöraren kraftigt och genomgripande. (Forts.)
Musikaliska äfventyr i Bölimcn.
jdf Hector Berlioz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
