- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / FRÅN APRIL 1853, TILL DECEMBER MÅNADS SLUT 1854 /
314

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

* j

—■ .01 i\*y

sin hänryckning; men den blygsamma componislen hade dragit sig tillhaka i den
mörkaste vrå af salongen. Snart upptäcktes han dock, och nu såg han sig plötsligt
om-gifven af Grelry, (VAlnyrac, Gossecy le Sueur, Mékuf, m. fl., hvilka omfamnade honom
och lyckönskade honom af allt hjerla».

Det var endast på - vännernas och bejjndramas’ opilrägnasle böner, ^ispråks

löse Cherubini kunde förmås alt utgifv^ partituret till »Vatlendragaren»; nigit • då man

J i ø * ^ ^ * p I | • |

rådde honom all lillegna Joseph- Ilavdn delta herrliga arbete, svarade han: åRej, ännu
har jag icke skrifvil någonting, som jag finner värdigt denne store mästare.»

Gemensamt med Mchul componerade han följande året »Epicurc». »Anacrcon ou
PAmour fugaliv» oeli balletten »Achillc å Scyros» fulländades 1803 och 1804. Aret derpå
fick han från Wien uppdrag all för dervarande Hof-theatcr componera musiken till
»Faniska», hvilken opera blef med cnlhusiastiskt bifall cmotlagen. Haydn och
Beelho-ven kallade componistcn af denna opera: »5/7? lids första dramatiska tonsättare.»
I Wien anförde han sjelf sina operor och riktade dem dessutom med några nya tillägg.

Under Napolcons vistelse på kejserliga lustslottet Schönbrunn, uppdrogs åt
Cherubini dirigerandet af hof-coucertcrna derslädes, och ofta accompagucrade lian derunder
på elaveret Crescentinis själfulla sång; densamme utmärkta’sångare för hvilken han
1810 skref sin »Pimmaglione». Mellan Kejsar Napoleon och Cherubini hade, sedan många
år tillbaka, en ovänskap uppkommit, som genom den sednares oböjliga sjelfständighet
medförde ett ganska ofördelaktigt inflytande på den genialiske tonsättarens verksamhet. Vi
anföra härom några detaljer, Ii vilka torde bidraga till en närmare belysning af
Cheru-binis personlighet:

o

Ar 1800 fick Conservalorium i Paris sin nuvarande organisation af Consuln
Buo-napartc, och Cherubini, som nyss förut componerat »Medea» och »Yallendragarcnr, af
hvilka isvnnerhel den sistnämnde sysselsatte alla sinnen, utnämndes derföre till Professor

• J ’

vid del nva Institutet. En kort tid derefter underrättades direktionen för Conservalo-

#

iren, att Consuln från Italien hemfört en triumphmarche, den Puisiclto componerat, och
hvars uppförande han önskade vid sin återkomst till Paris. Direktionen ansåg sig böra
begagna detta tillfälle alt äfvcti låta den allsmägtige segraren böra hvad
eompositö-rerne i Paris kunde åstadkomma, och valde dertil!, vid motlagningsconcciicn, en
sorgmusik, den Cherubini componerat, till firande af General Iloehes minne, och hvilket anses
för ett af hans ypperligaste arbeten. Buonaparle, som för aftonen ej lärer varit i bästa
lynne, blef förargad deröfver, alt man, honom oålspord, företagit sig alt gifva någol
mera än den anbefallda triumplimarscbcn, och Irodde sig deri älven finna en till honom
ställd förebråelse, för det lian gjort sig del öfverflödiga besvär, att från Italien hemföra
musik. Iloehes pris tycktes dessutom, i del ögonblick han sjelf återkom från ett
segertåg, icke serdelcs uppbygga honom. Nog af, han blef ond, och beslöt all låta
Clieru-bini uppbära sin vrede. Efter Goncerleus slut kallade lian honom till sig, och upphöjde
Paisicllos maichc ända till skyarne, utan alt nämna ettord om sorgmusiken. hPaisiello
är den största composilör som nu finnes,» utropade han, »och nast honom linnes del
bestäm dl ingen, som kan göra Zingarclli företrädet stridigt.» Delta sades i den
utmanande lon, som var. Napoleon egen, och hvarigenom han, om någon möjlighet var,
ville söka förmå den han halade att förgå sig, för alt sedermera få en giltig förcväud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1853-1854/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free