Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bekiller mig säga er, all er fru skall göra honom det nöjet all genast upphöra.» — »Men,
min gud, hon har ju nyss börjat! del vore clt dödsslygn för min arma hustru!» och
Äter började hon:
jtimaie son a nio ur vo us quillet Dites un mot, un seul, et vite
Faiblr\ si rous la regn tiez, I ous me verres ä votre colé.-
KlL ny11 tecken från sultan, som, vridande sill skägg, dundrade äl dragomanen:
*’Z/rr/i r — och tolken antydde herrn (ty frun sjöng alltjemt): »min herre, sultan låter
säga er, att om (pinnan icke genast upphör, sä låter han kasta henne i Bosphoren.»
Nu dröjer den olycklige maken oj längre; han håller igen muunen på sin fru, som
just ville upprepa den ljufva refrängen:
Appelez moi, appel ez — ——
Storartad tvstnad—kallsvett — ändlligen åler ett ord från herrskaren: "Bi/lack!”
ø r?
— »Min herre, sultan befaller er dansa lor honom.» — »Dansa? jag? icke är jag någon
dansör, jag är alls icke någon artist, jag bara följer min hustru, jag bär hennes schal
och noter, ingenting annat.» — yZiec/tl BulackT hörs det åler. — »Min herre,
sultan säger, all om ni icke dansar, så låter han kasta er i Bosphoren.» Delta argument
slog an, den olycklige gör spräng som en björn, den man på upphettade plåtar
bibringar rhoreografien, till dess den fruktansvärde ropar ined tordönsstämmn: ’’Dajvm, be
buluck ziceUr — och dragomanen: »Del är bra, min herre. Sultanen befaller eder
att allägsna er och resa i morgon; och kommer ni åter till Konstanlinopcj, så låter
han kasta er båda i Bosphoren » — Hvilken sund kritik har ej denne turk utvecklat,
och hvarföre ges det ingen Bosphor i Paris k» (Forts.)
IIndcrriittclscr från In- och Utlandet.
Stockholm. Herr Oscar la Cirntas Konsert i Tisdags var i hvarje hänseende
%
egnad till alt än ytterligare höja den fördelaktiga opinionen, som den unge skicklige
konstnären redan lörvärfvat sig. Programmet var ett hland de utsöktaste man kunde
uttänka: nästan alla nummer klassiska, intet gammalmodigt, intet modernt, och likväl
både nytt och gammalt; derjemle allt mäktigt af den effekt, som i offentliga
produk-tioner aldrig hör saknas.
Herr C. sjclf uppträdde med Webers »KonsertsUick», den både till form ocli
innehåll mest originella och omtyckta hland alla den store romantikerns pianoverk. Med
undanlag af marschen (som angifves af orkestern) voro pjesens tempi lyckligt träflade.
Mozarls herrliga D-moll-Konsert, som aldrig förut här varit någorlunda värdigt ullörd,
var Herr C:s andra stora konscrlnummcr.; Beethovens stora A-moll-sonat lör piano och
violin (M:rr Cinna och d’Aubcrl), ehuru tillhörande kammarmusikens område, lörfcladc
likaledes ej att framkalla clt högt intresse, och slutet bildades af cn liten fantasi öfver
en originell ungersk uationalmclodi, komponerad af Herr C. sjelf. Samtliga numren
utfördes med cj mindre kraft än känsla, och om än den ungdomliga elden någon gång
ville frambryta alltför lifligt, så förlikar man sig dock ojemförligen heldrc dermed, än
med dess motsats. Herr C:s betvdande färdighet gjorde sig älven nu på det
fördelaktigaste gällande, och svnnerligast gjorde hans med ovanlig elasticitet utförda
oklavpas-sager mycken effekt. Älven Ilerr d’Aubcrls utmärkta föredrag af det svåra
violinpar-licl uti duon bör cj lemnas onämndt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
