Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satsen; ej heller emedan goda verk medföra större kostnader, iin handtvcrksarbetc:
vanligtvis är det tvcrtom. Måhända ligger skalel deri, att djuptänkta, snillrika
kompositioner fordra af hela personalen, från direktören ned till sufllören, noggrannhet,
uppmärksamhet, studium, tålamod, af någon till och med snille, talang, inspiration,
hvaremot de andra produkterna lämpa sig förträllligt för lättjan, medelmåttan,
okunnigheten, dumheten och följaktligen äfven finna långt flera gynnare. En direktör tycker
bäst om sådane saker, som tillviuna honom hans underordnades belåtenhet, som en
hvar kan, ulan alt hafva lärt dem, som ej strida mot någon förherrskande idé, någon
häfdvunnen vana, ej såra någon låfänga, ej blottställa någon oförmåga; men framför
allt sådane saker, hvars åstadkommande ej erfordrar mycken lid, och hvarmed man ej
behöfver göra många omständigheter.
Dessutom finnas styresmän, hvilka sälla en fåfänga uti att sjclf ställa allting i
verket, och derföre äro afvogt stämda mot alla arbeten, som utan författarncs
medverkan ej kunna bringas på scenen. Den betydenhet, som derigenom tillägges
författaren, skulle ju minska direktörens viglighet. En sjökapten, som inför sin egen
besättning sålunda förödmjukas, förlåter aldrig lotsen, som bringar honom till
overksamhet och nedsätter honom till en grad, långt under baijs verkliga. — Andra äro
behäftade med en monomani för vissa ting; de kunna ej frigöra sig Irån en gifven
idériktning, från en viss tidpunkt, vissa kostymer, dekorationer, teatereffekter m. m.
Deras käpphäst måste, väl eller illa, anbringas öfverallt. Blott ett exempel: Herr
Dupouchel, chefen för stora operan i Paris, har alltid svärmat, svärmar än och skall
alltid svärma lör en kardinal med röd halt och tronhimmel. Operor som sakna delta
— och sådane’ förekomma ofta — sakna ock för honom hvarje behag. Méry sade en
gång, all om vår Herre hade en roll i en opera, skulle Dupouchel ej underlåta att
utspöka honom i sin älskliugskoslym. Och i händelse denne skulle invända: »men jag
är ju var Herre! icke passar det att jag visar mig i en sådan utstyrsel» — så skulle
Herr Dupouchel svara: »förlåt, Ers Evighet, men saken kan icke ändras; Ers
Oändlighet måste ikläda sig denna herrliga ski nd och framskrida under tronhimmelen, ty eljest
skulle ju min opera ej göra lycka.»
Delta allt vill jag emellertid ej hafva sagt med afseende på Prager-leaterns
dåvarande styresman. Han var en hedervärd man, föga bevandrad — såsom vanligt — i
musikaliska ämnen, men aktad och alhållen — såsom ej vanligt — af sin personal,
hvilken ock på det lifligaste beklagade honom, då ställningen af hans angelägenheter
tvingade honom att draga sig tillbaka.
För alt nu återkomma till mina musikaliska äfvenlyr, vill jag berätta, alt jag i
Prag gaf sex konserter, dels i teatern, dels i Sopiiie-akademicus sal. I den sista
hade jag den glädjen att för första gången låta Liszl höra min symfoni /io/neo oc/t
Julia. Man kände i Prag redan flera fragmenter af della verk, ehuru det ej kommit
till någon häftig polemik deröfver, måhända derföre alt en sådan redan egl rum i
Wien! ty mellan dessa båda städer fortgår i musikaliskt hänseende en oupphörlig rivalitet.
Sångnumrens utförande var förlräffligl och storartadi, med undanlag af ett enda
missöde. Det unga fruntimmer, som öfvertagit altpartiet, hade aldrig förut sjungit offent-
ligen. Oaktadt hennes rädsla gick allting ypperli gt, så länge hon kände sig understödd
af andra röster eller af orkestern. Men vid dessa ord i prologeu:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
