Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans slorhct. Följande yttrande om honom upptogs i 7:de bandet af »Cæcilia» (en
tidskrift för den musikaliska’ veriden, utgifven af en forening af hirda, konstkännare
och konstnärer): »För att göra tretalet af våra klassiska samtida fulltaligt, måste vi
• •
ställa Chei’ubini vid sidan af de tvänne nämnde (Mozart och Beelhovcn). Afven hans
verk har rönt lika öden. Hade icke hans Vattendrag ar c brutit banan, skulle knappast
bans namn lyckats förskafTa sig erkännandet af classiskt värde. Och ändock berättigade
honom hans operor Lod ois ka, Faniska och Medea alt derpå göra anspråk. Alt äfven
hans Ki/rko-compositioner intaga första rangen, är måhända mindre allmänt erkändt,
emedan de i Tyskland ännu icke iiro så bekantgjorda som de förtjena.»
I sitt umgänge var Cherubini en ytterst stilla, anspråkslös menniska, vänlig,
förekommande och aldrig på något sätt omtalande sina egna förtjenster; kom han någou
gång att nämna om sina största mästerverk, så kallade han dem: »försök, studier,
förberedande arbeten till ett mera fulländadl». Ilans röst var svag, men behaglig; del
Fransyska språket fick genom hans Italienska organ en melodisk klang. Hans anlete bar
de Italienska markerade dragen; hyn var brun, och öfver de af tjocka, svarta
ögonbryn skuggade mörka ögonen låg Ingradt ett djupt, stilla svårmod. Det genom
öfver-anslrängningar något framåtiutande hufvudet omgafs af el t tjockt, ursprungligen ramsvart
hår, Ii vara f en tunn lock alltid låg nedfallen ölver den högt hvälfda pannan. Chcrubinis
växt var lång och smärt, men bans fotter voro ytterst små. Han arbetade helst vid
eldsljus, och del äfven om dagarna, då han lät med tjocka förhängen tillspärra alla fönster,
och lillochmed omvirade sitt hufvud med en duk för alt vara alldeles ostörd af äfven
det minsta buller.
Kapellmästaren Joh. Fricdr. Reichardl skildrar honom i sina »Bref från Paris»
sålunda:
»Också har du väl ej glömt den älskvärde Cherubini, huru han för 17 år sedan
I
(Brefvet är daleradl d. 15 Nov. 1802) helt ung kom till Paris med Babini, huru han
i »Concert Spirituel» och i den förträffliga »Concert d’Amateurs å la loge olympique»
första gången hörde Haijdns svmphonier, huru häpen, huru förtjust, och till slut huru
blek och nästan förstenad han blef af dessa harmonier. Dessa sköna ögonblick voro
Om han också
derigenom blef den första Italienska sång-componist, som ofta uppoffrar såugpartierna
för instrumental-accompagncmcnlct, så är han äfven den första och enda bland sina
landsmän, som varit i stånd alt frambringa en sådan orehester-effekt, och som skapat
sig elt så eget och konstrikt slag. Men hvilken möda del lär hafva kostat honom,
att på detta sätt arbeta mot sin naturliga talang för en mild och len sång, och all på
en helt olika väg hålla sig jemngod med Haydn, del förråder, ty värr! äfven hans
yltre. I hans ansigte och hela väsende är ej mera något spår af den intagande och
glada ungdomsfriskhel, vi då hos honom beundrade. Han synes svag, sjuklig och
melankolisk. Likväl vanställer detta honom alldeles icke. Det gör honom tvärtom
ganska intressant. Ilan har sagt mig, alt han med en älskvärd maka och tvänne
hyggliga barn lefvcr alldeles aflägsnad från alla sällskaper.»
Cherubini dog den 15 Mars 1812 i Paris, vid nära 82 års ålder. — Vi begagna
här tillfället alt beriktiga en uppgift i början af denna biografi. Cherubinis födelsedag
är der, efter Fétis, uppgifven som den 8:dc September. I den »Calaloguc General»,
visserligen afgörandc för hans tillkommande smak och stil i konsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
