- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / FRÅN APRIL 1853, TILL DECEMBER MÅNADS SLUT 1854 /
346

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



>

sucken, innan lijerlat slocknade. — 0 gud! Af hvilken bög inspiration, hvilken djupt
religiös andn, masle icke den vara uppfylld, som förmådde skapa cll verk af så sublipi
Öfvcrsvinnelig skönhet I*) —

På allegrettot följer etl Presto J i F-dur, också i silt slag ell mästerstycke,
kanske det yppersta af alla mästarens verk i Scherzo-genren. Det utmärker sig genom
cn högst eldig, pikant, naiv, glad och munter karakter. Blixtsnabbt jaga här
Stämmorna hvarandra liksom i den ystraste lek. Delta genialiska stycke är ett bland de
många bevisen på Bcethovens outtömliga uppfinningsgåfva, hans förmåga att låta ett
thema, som otaliga gånger upprepas, nästan alltid återsynas i någon ny, på ett eller
annat sätt förändrad form, så att ingen enformighet uppkommer. Melodien har i detta
stycke en så utomordentligt flytande, lätt och naturlig gång, att man ovilkorligen
hän-föres af den allmänna munterheten och känner sig fri och glad som fågeln i den stora,
fria rymden. Mellansatsen i D-dur med långsammare tempo (Presto meno assat)
utmärker sig genom sin gratiösa melodi och bildar med sitt allmänna, lugna och Ijufva legato
en vacker kontrast mot del i del föregående och efterföljande herrskande, häftigt
framilande staccato.

Man kan kuappt länka sig en oerhördare kontrast, an den, som herrskar emellan
det nästföregående Allegrettot och delta Presto. I det förra råder det djupaste allvar,
det innerligaste, öfver allt jordiskt upphöjda vemod; i det sednare åler det muntraste
nu«?, den ystraste lek, cn ytterlig glädje! Men i denna lek, denna glädje ligger
t så barnsligt oskuldsfullt, alt man, när man efter det vemodiga Aliegrcttot får
ra del muntra Preslot, icke känner sig sårad eller oangenämt berörd; del är endast
som om man efter slutad bön i templets heliga skymning med några steg åter kommer
ut i fria luften, der barnen leka i solskenet och hundratals fåglar med jublande qvilter
svärma mellan träden. Men sådane sköna, just genom kontrastens omätlighel djupt
rörande motsatser var det blott en Beethovens gudomliga humor gifvet att skapa.
Skildringen af den vilda, larmande glädjen hade här (efter det allvarsamma Allegretlot)
varit anstöllig, men skildringen af en genom lusen naiva och gratiösa vändningar sig
röjande barnsligt oskuldsfullt sinnes munterhet var det icke. Då emellertid Allegreltot
utan tvifvel är egnadt att göra ett djupt, mäktigt intryck och det efterföljande prestot
bildar cn ofantlig kontrast mot det förra, så är del väl dock rådligt, all vid utförandet

*) Don, som tilläfventyrs skulle vilja anmärka, all vissa jemförelser, bilder och liknelser, som jag
i donna och foregående skildringar brukat, för alt beskrifva det af musikon gjorda inlrvcket,
icke passa till niremålen, soin skulte skildras, honom ber jag betanka, att språket i allmänhet
blott helt ofullkomligt förmår beskrifva de obestämda, dock ofta innehållsrika känslor ocb
föreställningar, soin musiken, dellu känslans omedelbara språk, frambringar. En cmnposition kan,
i följe af musikens universala skaplynnc, äfven hos personer af lika temperament och bildning,
väcka känslor och föreställningar, soiu äro något olika; dock måste dessa alltid vara på något
sätt beslägtnde. Om således i en skildring ett uttryck betecknande en något specielarc
föreställning brukas, så är det icke nödigt, att denna vid åhörandet ovilkorligen alstrus, utan redan
nog, om den bland flere likartade företrädesvis etter åtminstone lätt frambringas. Men bura
Berliux, i sia afhandling, benämnd: »Instrumenteringens konst», kan kalla den ofvan skildrade
A-dur-sals?u i denna sympbonis Allegretto, hvilken väl ej uttrycker annat än slilla ocb
inuer-Iig glädje, »svårmodig», högligen »klagande ocb passionerad», ur i sanning något soui jng ej
begriper!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1853-1854/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free