Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så formår han ickc heller värma sina åhörares, icke ur instrumentet locka de själfulla
toner, som gå rakt från hjerta till hjerla; förgäfves skall ban söka alt med alla en
fulländad virtuositets hopade konstgrepp ersätta hjertats köld eller cn slocknad
enthu-siasm. — Den store, genialiske spelaren spelar Icke blott med hand och arm, utan,
så alt säga, med bela sill väsen; derlörc händer dock lätt honom detsamma, som
vanligen hände Poganini, att han nämligen, efter att ha spelat ett eller par stycken, blef
trött och behöfde hvila. Hemligheten af hans spels djupa, magiskt hänförande intryck
på åhörarnes sinnen bestod utan tvifvel till största delen i den innerliga känsla, den
glödande, halft demoniska passion, som han förstod att öfverallt i sitt föredrag inlägga
och som äfven så väl öfvercnsslämde med sjelfva composilioncns lifliga, djupt roman
tiska anda.
EU yttrande af D:r Fr. Schneider om den rhythmlaha
Choral-sången.
Mot införandet af den så kallade rbythmiska choral-sången måste jag på det
bestämdaste förklara mig, och på skäl b vilka äro grundade i min fullkomligaste
öfverty-gelse. Jag anser sättet för vår nuvarande choral-såug, förutsatt, att den på behörigt
vis och ändamålsenligt utföres, just vara det rätta. Ty ingalunda är det hittills
varande utförandet af allmänna sången i saknad af rhythm; del framställer endast rhythmen i
sina enklaste, och för folksången lättfällligasle förhållanden. Genom upplagandet af den så
kallade rhylhmiska choral-sången, kommer något sinnligt verldsligt i vår allmänna sång,
som stundom visserligen låter lustigt nog, men deri kan jag just icke finna ett medel
for väckande af uppbvggelse och andakt; fastmera blir genom den rhylhmiska
intrasslin-gen, i hvilken många af de så kallade rectifierade choral-melodierna skulle komma, just
andakten och uppbvggelsen på mångfaldigt sätt störd.
_ __ • § •
Folkhymncn af Joseph Haydn.
Bland de melodier, som, en gång hörda, blifva oförgätliga för alla lider och ej
fortlefva genom blotta döda tontecken, ulan i folkens tradition, bör hufvudsakligen
räknas den österrikiska folksången: »Gott erhalte Franz den Kaiser». Är 1797
uppstämdes den för första gången. »Den 12 Februari, kejsarens födelsedag,» heter det i en
pragmatisk historia öfver Wiener-hofteatern, »sjöngs i alla thealrar i Wien och
provinserna för första gången folksången: »Gott erhalte Franz den Kaiser», orden af
Hasch-ka, musiken af Joseph Haydn, med hjertligt och lifligt deltagande.» Samma år utkom
den i Augsburg med klaveraccompagnemenl under Haydns namn; kort derpå ock i
Wieu. Några månader sednare upptogs den af componisten sjelf, såsom mellansats i
hans 77 qvartett (op. 75), med de mästerliga fvra variationerna deröfver. — Ifflaud
berättar i sin thealer-almanack en äfven i afseende på denna composition ganska
intressant scen. Den berömde skådespelaren besökte nemligen, i sällskap med
theaterdirek-tören Schmid, d. 7 Sept. 1808 den redan mycket ålderdomssvage tonsättaren. Då
JfQand och Schmid ville förafskeda sig, yttrade Haydn: »Jag borde väl ock spela något
för er! vill ni höra något af mig?» detta var ock de besökandes lifliga önskan, ehuru
de ej vågat uttala den. Haydn såg sig om efter instrumentet, steg opp och räckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
