Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• " •
sig från den scnlimcnlalilet, som råder i verk, componerade af de flesta moderna
konslnärer — med bleka anleten. Aslorga bade verkligen upplefvat en tragisk händelse,
han hade ulur sin inre, i sanning djupa smärta, skapat sina tondikter. Det var icke
studerkammarens instängda luft, som lyste ur blekheten på hans kinder, det var det
omnämnbara qvallvllda minnet af ell opplelvadt förskräckligt historiskt ögonblick.
Ofver hans födelse och död sväfvar ett ogenomträngligt dunkel. Man känner icke
cn gång hans egentliga namn. Konung Philip hade krossat hans sköldemärke och
indragit hans stamgods; hans familjenamn har forsvunnit och blifvit glömdt. Af del
slilla kloster, der han i konsten vann ett nytt lif, tog han sitt namn. Konungens
vrede förmådde dock icke hindra all den afrältades son t Ilvan i delta sitt nya namn ett
sådant konstnärligt adelsdiplom, som kunde trösta liononi öfver förlusten af det gamla
utplånade familjenamnets Hans död är höljd i en lika ogenomtränglig slöja. Jlan
lärer hafva dragit sig tillbaka i ell Böhmiskt kloster, man vet icke i hvilket, och
der-städes dött, man vet icke när.
Midt emellan dessa båda hemlighetsfulla punkter — hans födelse och hans död —
ligger en lief roman. ’
Från det spanska kloster, der Grcfvinnaii Ursini beredt honom en fugu hostad,
hegaf sig Aslorga till Hertigeus af Parma hof, der han gästvänligt emotlogs, och der
han fick lefva för sin kallelse, — sångens sköna konst, som gaf honom nvtl lif och
ny verksamhet. Vid delta hof invecklade sig den poetiska ynglingen i ett
kärleksförhållande till furstens dotter, liknande det som Göthe skildrar i sin »Tasso». Aslorga
var icke mindre olycklig, men dock lyckligare än Tasso. Nar hertigen omsider fick
kunskap om de ungas kärlek, skickade han Astorga till Wien, hvilken stad ägde ett
hof, det mest musikaliska af alla p^^euna tid. Vi finna vin konstnären, för den
älskades skull, inkastad i den stora musikaliska verhten; ofFrel af en krossad passion
gaf honom i utbyte en förlräfllig konstskola. Wienerhofvel var då en verklig fristad
lör hvarje duglig musiker. Leopold den förstes kapell bestod af hundra medlemmar,
hvilka hvar och en måste inför kejsaren sjclf afhigga sina prof. Om denna kejsare
förmäler krönikan att han för studiet af den musikaliska kontrapunkten oftast glömde
den politiska, och att han oftare sällskapade med sina kapellister, än med sina
ministrar. Då tønn kände att hans sista stund nalkades, hit han sitt kapell omgifva
sjukbädden, der han väntade döden, och under det orehesterns toner som tidigast klingade,
uppgåf han sin sista suck.
Den olycklige Sicilianske ädlingen fann vid Leopolds sångarhof en vänlig
tillflyktsort, och kejsaren sjelf täcktes hedra honom med sitt personliga umgänge. Efter
kejsarens död genomreste Astorga halfva Europa, och denna hans konstnärliga
pilgrimsfärd varade flera år. Del var cn verkligt aristokratisk konstresa. För det mesta
• •
uppehöll sig tonskaldcn vid de furstliga bofven. Ofvernllt der han vistades spred sig
rvktct om haus snille, men blott en enda gång i sill lif uppträdde han oflenlligl genom
uppförandet af cn operett.
Så många släder och länder han än såg — men för sitt fädernesland skylde lian
sitt ansigte, huti ville aldrig återse detsamma. Dock, fastän sångaren bjöd till alt
g öm na sin hembygd, kunde kan dock aldrig förneka henne. 1 de sakta, melodiska
»o»’ -ågoruas krusuingnr, som tona i rondåeriia a( lians kammarcautater, hör man ell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
