Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till en högre flygt, jag pröfvar mina krafter;
På Marions begäran hade man lemnat den unge mannen tillträde till repetitionerna.
»Han kan så myckel i musik», yttrade hon till direktören, hvars gunstling hon var,
»och han går hvar afton till organisten Broche, för alt laga lektion. Alla mina roler
förstår han så väl att inlära mig, och han hör slraxt om den odrägliga Herr Carreaux
spelar falskt på sin violin, eller om gamla Marliu faller in för tidigt; sannerligen blir
icke han en gång en stor musikus!»
Bevekt af dessa loftal, tillät direktören, som på samma gång var truppens
musik-dirigent, den unge Boieldieu att. understundom på repetitionerna anföra någon ouvertyr
eller någon akt, och det gick alltid undransvärdt väl; musikgubbarnc sågo dervid högst
belåtna ut, och förvånades icke litet öfver sina egna prestationer. Under dessa första
försök var Adrian öfverinåtiaii lycksalig. »Ser du» sade han till Marion, som stolt
och strålande af glädje, under hans ledning, sjöng sina partier, — »ser du, jag börj*
nu alt lyfta vingarne till flygt
men jag liar föresatt mig att blifva en musiker af äkta skrot och korn, och icke
eu-dast en cxeculör och anförare, nej jag skall äfven komma att skrifva, och skrifva
mycket musik. Jag skall komponera operor, och dem skall du sjunga, och derefter skall
du få se huru våra namn skola blifva kända öfver hela verlden.
»Och då skola vi bli rika, gå grannt klädda, ständigt resa vidt omkring, och
bo i präktiga våningar», — fortsatte Marion.
»I Paris måste vi lefva, och der kommer Méhul till oss, och den herrliga Grelry.
De skola trycka min hand och vänligt och gladt samspråka med mig.»
»Men de skola också beundra din lilla näpna fru, och alla menuiskor skola tala
om huru högt vi älska hvarandra, och hur lyckliga Adrian och Mariou äro.»
Adrian log och kysste innerligt den retande profetissans små läcka händer.
* — •
Ack! snart nog flydde den intagande drömmen; den glada leken skulle få ett
sorgligt slut. Adrians musiklärare, den knarrige organisten Broche, blef tillfälligtvis
underrättad om sin elevs studier på egen hand. Skummande af vrede hastade han till
Adrians far, och upptäckte lör honom sonens »hyggliga tilltag»: »Jag sa’ förut alt det skulle
bli ingenting af honom, — nu ser ni sjell att mina ord ha besannats. Pojken är en
inbilsk dngdrifvare, utan minsta talent!»
Till följe af dessa och dylika till vi tanden blef den unga Adrian, midt under sin
verksamhet som dirigent, plötsligen öfverraskad, bortförd och strängt bevakad; då man
åtta dagar derefter gaf honom friheten, var skådespclarelruppen, till följe al en
»befallning från högre ort», bortrest och spårlöst försvunnen. (Forts.)
Musikaliska Hem- och Lefnadsreglor
• T o •
af
Robert Schummn.
Har du fullbordat ditt musikaliska dagsarbele och känner dig trött, så ansträng
dig icke vidare. Bättre alt iivila, än att arbeta utan lust och friskt mod.
Med sötsaker och sockerbagarkram fostrar man inga barn till kraftiga menuiskor.
Likasom den lekamliga födan, så skall äfven själaspisen vara enkel och kraftig.
Mä-starue halva tillräckligt sörjt för den sistuämndn; håll dig till denoa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
