Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 8 & 9. 1855.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
3:e Årgången.
Stockholm.
24 Februari.
. Om Mellanspel och om Choralspclniug i allmänhet«
Mellanspel kallas, som bekaul är, de främmande toner, hvilka några choralspelare
inskjuta uiellau choralernas stropher eller psalmernas versrader. Sedan lång lid till«
baka hafva många försvarat och älven många förkastat mellanspelen. Orsaken till
dessa alldeles motsatta åsigter är ulan tvifvel en högst olika uppfattning af
choralmu-siken. Denna musik kan icke rätt förslås, om den betraktas endast från konstens
synpunkt. Man kunde nästan säga att samma skarpa gränslinje, hvilken är uppdragen
mellan troende kristna och verldsmenniskor, äfven skiljer choralmusiken från alla
öf-riga arter af musik. All musik består visserligen af toner; men utom detta finnes
föga likhet mellan den förra och den sednare. Ghoralerna äro icke musikstycken i
vanlig mening; de äro religiösa tonskapelser, hvilka helt och hållet hafva
kristendomen all lacka för deras uppkomst och tillvaro. De äro visserligen icke främmande
för konstens åtgöranden; men de tillhöra kristendomen såsom dess uteslutande
egendom. Kunde den sednare gå under, så skulle de förra med detsamma förlora all
betydelse och mening och således äfven upphöra. De bästa och förträffligaste choraler,
vi aga, härleda sig från tider, då kristendomen varmt, upprigligt och allvarligt omfattades
af den större mängden menniskor. Man vet äfven alt deras författare, så vidt de äro
kände, voro djupt genomträngda af en äkta kristlig anda. Andra tider, under hvilka
denna anda vikit undan från flertalet af menniskor och lemnat rum för helt andra
andar, hafva blott några få choraler af värde att uppvisa. Så vidt vi kanna har
knappt någon enda nyare tonsättare lyckats alt komponera en god choral, jemförlig
med de bättre äldre; likäl äro tonkonstens yltre medel nu långt flera och fullkomligare
än under någon föregående lid. Hvadan kommer delta? Deraf att vår tid på långt
när icke företrädesvis är religiös. Deraf följer äfven att i vår tid icke särdeles
många förmå rätt uppfatta värdet af våra choraler, hvilka utgöra ett dyrbart arf från
fromma förfäder.
• ® ■
Endast ett verkligt religiöst sinne förmår fullt uppfatta den djupa, rörande och
innerliga andakt, hvaraf de allraflesla våra choraler äro liksom genomglödgade. Denna
choralernas egendomliga beskaffenhet är en alldeles främmande sak för det blott
konstnärliga sinnet. Det är helt naturligt alt personer, hvilka betrakta dessa tonstycken
endast från koostens synpunkt, skola finna dem enformiga, torftiga, tråkiga, o. s. v.
Om sådane personer tillika fått sig uppdraget att spela dessa stycken vid kyrkliga till-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
