Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några prof på grundlig behandling af historiska minnen.
Uti 4:de delen af C. fV. Bergmans efter B. v. Schinckels samlingar ntgifna
»Minnen ur Sveriges nyare historia», forekommer, pag. 356 och 357, en uppgift på
de under f. d. Konung Gustaf IV Adolfs regeringstid i Sverige varande musikaliska
ryktbarheler, jemte en slags redogörelse för scenens verksamhet vid samma tid. Åt
begge dessa ämnen, utan Ivifvel af underordnad vigt i jemförelse med bokens egentliga
föremål, framställningen af tidens stora politiska och diplomatiska förhandlingar, men
som likväl ganska riktigt ansetts icke böra i öfversiglen al denna period alldeles
saknas, bar naturligtvis blott ett inskränktare utrymme kunnat lemnns, med påföljd alt
också sjelfva öfversiglen måste affattas myckel summariskt, mot hvilket allt ingenting
är att anmärka; men hvad som gör ett mindre behagligt intryck på den med dessa
ämnen förut någorlunda förtrogne är den påtagliga brådska och ovårdsamhet, för alt
ej nyttja hårdare ord, hvarmed förf. här farit fram, och detta obehag stegras till
verklig förtrytelse vid läsningen af den i hög grad orättvisa forkastelsedom, som slutligen
uttalas öfver teaterns, särdeles den lyriska scenens prestationer. Må dcn_ benägna
läsaren skänka oss en stunds uppmärksamhet, och vi hoppas tiilräckligeii kunna
ådagalägga alt dessa våra tillvitelser icke sakna grund.
Bland de musikaliska ryktbarheterna ställer förf., såsom rätt och billigt är, i
främsta rummet Votjler, hvars förtjenster om vår musik-litteratur uppräknas i noten
2). Visserligen hade kunnat tilläggas en obetydlig omständighet, nemt. den alt V. tillika
var en stor och mångsidig komponist, men dertill hade förf. sannolikt icke tid. ] alla
fall och då han visat sig ändå veta så pass mycket, som han i åberopade not berättat,
väcker del en billig förundran alt han i sjelfva texten icke karakteriserat Voglcr
annorlunda än såsom en »i synnerhet berömd virtuose — Om Hæffner meddelas
(noten 3) den biografiska notisen att han var kapellmästare (rån 1793 till 1798, då han
afgick till Upsala såsom director musices. Förf. afprutar således icke mindre än 10
år af Hæffners verksamhet som orkester-chef vid den kongl. operan, ty sanna
förhållandet är att han först 1808 i den nämda befattningen till Upsala afgick. Af hans
operor omtalas också endast i förbigående »Renaud», hvaremot. hans begge andra
teaterverk: »Electra» samt »Alcides inträde i verlden», alldeles förbigås. I stället och
förmodligen såsom ett plåster på det sår förf. genom delta förbigående tillfogat Hæffners
auktorlign ära meddelas den frappanta nyheten alt den koralbok han år 1808 ulgaf
»blef första uppränningen till vår nu gällande psalm-bok» (?). — Frigel omhuldas
mycket i noten 4), der om honom förtaljes alt han komponerade »operor»), (man
känner dock blott en hel sådan af honom, neml. »Zo roas ler», ett ungdomsförsök;)
»oratorier» (veterligen också blott ett: »Försonaren på oljobergel») samt koraler; men
oak-tadt sålunda påpekad såsom komponist äfven af »operor», får han dock i sjelfva texten
ingen plats bland dem, hvilka specielt i denna egenskap der förekomma, nemligen
Hæffner och Ahlstrom. Huruvida åler denna sednare rätlvisligen bör särskildt
utmärkas såsom den der »med fördel» försökte sig i berörde genre, lemnas derhän.
Allmänna omdömet på hans tid och äfven efteråt var åtminstone att operan icke var hans
rätta fält, hvaremot hans värde såsom uppfinnare af täcka och anslående vis-melodier
alltid varit obestridligt. Men hvarför har förf. vid uppräknandet al opera-komponister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
