Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(T
O
i allmänhet och äfven för den fyrslämmiga sången, och till följe af ett naturligt
täf-iingsbegär, kommer församlingen att så småningom sjunga säkrare, jemnare och bättre.
Vi inse icke hvad som borde kunna hindra införandet af en dylik vexelsång bos oss
inom dc kyrkor, der man har all tillgå en god sång-qvarlelt eller kör. Det torde
likväl icke blifva så lätt att öfverallt anskaffa en sådan. Ulmärklare sångare tvekas
• , * O 4
i allmänhet icke synnerligen intressera sig lör kyrkomusiken, medan de villigt no
kunna bortplottra deras vackra toner på föremål, bvilka icke uthärda ringaste
jemfö-relse med kyrkans sköna och härliga sånger. — När en gång, om någonsin,
försara-iingarne lära sig alt sjunga fyrslämmigt ocb, hvad ännu förträffligare vore, alt utföra
en säker E/ural-sång, då är tids uog alt begagna elt konstrikare choraispel, hvilket
kunde motsvara en så beskaffad sång.
Det är helt naturligt att vi alla, som från barndomen blifvit uppammade vid vår
nu allmänt brukliga moderna musik, skola sälla ett högt värde på harmonien och med
detsamma på den flerstämmiga sången. Det torde likväl icke vara så alldeles rätt alt,
om just icke med förakt, dock med en viss medömkan anse unison eller enstämmig
sång. De gamle Grekers musik saknade harmoni, deras stora körer sjöngo efter all
sannolikhet unisont. Vi hafva ingen rättighet att helt och hållet betvifla denna musiks
stora och underbara verkningar, hvilka intygas af flere bland deras yppersta
skriftställare. Någongång hafva åtskilliga utmärklare opera-tonsättare med framgång
begagnat unisona körer, för alt frambringa ovanligare verkningar. Det är visst sanni att
den sång, som vanligen förnimmes iuorn våra stads- och smärre lands-kyrkor, icke
förmår gifva någon särdeles hög tanke om den enstämmiga sången. Men om man
besöker en af våra större landskyrkor, der ännu ailmäut anses både som eo pligt och
en glädje alt, så vidt man förmår, instämma i den gemensamma lempelsången, och
der får höra choralerna sjungas unisont af mellan 2 å 3 lusen för det mesta
natur-friska och kraftfulla roster, så måste inan vara antingen däf eller förstockad af
fördomar, för att icke erfara en högst underbar, genomgripande och nästan öfvcrväidigandc
verkan. Denna verkan är visserligen en annan, än deu man erfar vid åhörandet af
en större flerstäminig kör. Men både deu förra och den sednare befinna sig inom det
skönas område. För vår del anse vi det vissserligen vara önskvärdi alt den
fyrstäm-miga sången blefve allmänt införd inom våra kyrkor; vi förslå likväl icke huru detta
skall kunna ske. Men fullt ut lika önskvärdt är, alt tjenliga åtgärder målte vidtagas
lör att rena och förädla denna sång, som redan öfverallt finnes. Den större och
egeut-iiga allmänheten begriper rätt väl denna sång och är van vid den; deremot har den i
allmänhet föga sinne för våra harmonier. Denna allmänhet står på sitt sätt mycket
närmare den gamla Grekiska tonkonsten, än vår moderna musik. Till den unisona
choralsångens fullkomnande kan måhända folkskolan sä småningom och i någon mån
bidraga. Säkrast vinnes likväl ändamålet genom ett enkelt, flärdlöst och väl ordnadt
choraispel. Man bör val komma ihåg alt det är hufvudsukligasl för uppnåendet af detta
ändamål, som orgeln har fått sin plats iuom de kristna kyrkorna. Om iuorn en kyrka,
der man har en försvarlig orgel, sången befinnes vara särdeles ömklig, så kau
visserligen en allmännare förslappning af del kristliga lifvel inom denna församling i någon
mån vara härtill vållande; förnämsta skulden är dock att söka i ett forvandt
cbo-raispel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
