Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dant barbariskt namn l hur kan man beta så! — den karlen kan aldrig b^1 herömd!
hvem kan komma ihåg ett sådant besatt namn t — Men det är ändå inte något ryskt
namn; det är säkert ett tyskt och skall betyda: ett djur i blåsten (béte-au-vent), ty
tyska namn ha alltid någon bemärkelse, t. ex. Schmid, betyder en smed (forgeron).
— Hvad pratar du om smeder och djur i blåsten! Rode har sjelf hopsatt denna rot-
välska symfoni, det är allt; men han vill inte alt man skall veta det, och derföre har
han ditsalt ett namn, som allsinle existerar; jag har tittat i första violen, i basen, i
flöjten — galenskap alltihop! ingenting kan vara mera ryskt; du lar väl höra, när vi
spela det.»
Sådane anmärkuingar hördes från alla håll. Rode målte bedyra bäst han ville,
att Beethoven var en utmärkt tonsättare, och alt han i Wien bade hört dc
underbaraste improvisationer af honom på pianot — ingen ville tro bonom. ,
Konsertens första del börjades med en symfoni af Haydn, som spelades förträffligt;
den andra öppnades med Beethovens, som gick illa; derefter spelade Rode, himmelskt,
såsom alltid. Följande dagen hette det i alla tidningar, att Rode medfört från
Ryssland all dess isköld, och symfonien i andra afdcluingens början var en
sammansmör-jelse af hans egen fabrik, som han, endast för att bevara sitt inkognito, låuat det
barbariska namnet »Béte-au-veuto, eller »Böle-au-vin».
Tjuge år sednare bevistade en från Tyskland återkommen konstnär en konsert i
Pariser-Konservatorium. Han slod bakom ett par skickliga musici, som just nyligen
medverkat i samma symfoni af Beethoven, men hvilken nu utförts med idealisk
fullkomlighet. Då de båda artisterna prisade den store mästaren efter förljensl, så tog
den andre till ordet och sade: »medgifven nu, mina gamla kamrater, alt ni för tjuge
år sedan begick en stor pudel; ty det var just ni båda, som mest roade er på bekostnad
af denna symfoni, då den första gången uppfördes på Rodes konsert.» Man medgaf alt
en dumhet begåtts, och saken slutades med en god frukost, hvarvid man tömde glasen
till Beethovens ära och kallade honom symföniens konung. Uttalandet af hans namn
var ännu förknippadt med någon svårighet; man kallade honom »Bettovuhn», med be-,
toning af sista stafvelseu, och gladde sig högeligen öfver att man numera lärt sig så
väl uttala namnet.
Pä denna tidning emottages Prenumeration hos undertecknad och pä alla
Post-kontor i Riket, for helt är, eller 52 nummer, med 4 R:dr B;co, hälft
är, eller 26 nummer, med 2 R;dr 16 sk.
Stockholm i Mars 4855. JLbr. MMirsch.
St. Nygatan.
Med denna Nummer följer:
Lätt etud för Piano af
Julius Bendix.
Som denna musikbilaga icke är försedd med tidningsstämpel,
frihet, hvarföre respektive prenumerauter i landsorten genom nän
afhämta densamma.
äger den icke
porto-iaste bokhandel torde
6TOCKHOLM, TRYCKT UOS 1SAAC UAHCUS, 1855.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
